En matematiker av världsklass

Ada Lovelace föddes i ett kallt London 1815, som dotter till Anna Isabelle Milbanke och den mycket kända poeten Lord Byron. När Ada var en månad gammal lämnade pappan familjen och Ada träffade honom aldrig igen. Men, hennes mamma märkte att hon var mycket begåvad i matematik och logik. Eftersom kvinnor inte fick studera på universitet tog mamman, själv matematiker, på sig att lära Ada allt hon kunde. När hon sedan fick matematikern Mary Sommerville som lärare började Ada ta sina första steg mot att bli världens första programmerare.

Karriär och innovation

När Ada var 12 bast hade hon redan ritat den första “bevingade flygapparaturen”. Inte långt därefter påbörjades planerna på att rita ett flygplan med motorer. Detta skulle, enligt tolvåringen, få formen av “en gigantisk häst” som sprängde fram i luften med all sin kraft.

Som de flesta kvinnor av sin tid gifte sig Ada tidigt och hennes make, baron William King, blev sedermera greve och fick namnet Lovelace. De fick tre barn ihop, men hon fortsatte med sitt matematiska arbete.

Läraren Mary Sommerville presenterade Ada för Charles Babbage, som hade uppfunnit en mekanisk räknemaskin. Babbage ville utveckla en maskin som var ännu mer analytisk än räknemaskinen, den skulle inte bara kunna utöva addition och subtraktion – utan även utföra saker med beräkningarna som grund.

Babbage, som senare gick till historien som “datorernas fader”, tog Lovelace under sina vingar och strax därefter fick hon i uppdrag att översätta en artikel skriven av den unge ingenjören Luigi Menabrea (senare premiärminister i Italien). Menabreas artikel om Babbages teoretiska motor fick en rejäl bearbetning av Lovelace – som lämnade in en tre gånger så lång artikel för tryck till en engelsk tidning.

Lovelace kunde förklara hur Babbages motor skulle kunna programmeras med hjälp av koder. Detta för att automatiskt kunna beräkna Bernoullifördelningen (en matematisk beräkningsmodell som ledde till en ny, revolutionerande form av analyseringsteknik som används än i dag). Adas förklaring var revolutionär och har beskrivits som den första maskinstyrda algoritmen någonsin. Därmed också världens första datorprogrammeringskod!

Way ahead!

Att på den tiden förstå att en dator skulle kunna programmeras med funktioner som är till nytta för människan… Det är stort. Att idén kom från en kvinna på den tiden är i det närmaste gigantiskt. Lovelace var “way ahead of her time”!

Lovelace upptäckt sträckte sig  inte bara till matematisk kodning. Hennes teori var att allt från text och musik till ljud och bild skulle kunna översättas till digital form med hjälp av maskiner. Yep, helt enkelt: datorer. Hon gick till och med så långt att hon föreslog att maskinen, med rätt kodning, skulle kunna komponera mer eller mindre komplexa musikstycken. Återigen: way ahead!

Som många stora genier fick Ada Lovelace inte njuta av framgången medan hon levde. Hon fastnade i spelmissbruk och förlorade stora summor pengar på en algoritm hon själv uppfunnit för att kunna vinna i spel – som tyvärr fallerade.

Kodnamn “Ada”

Lovelace avled i livmodercancer när hon var 36. Inte förrän ett helt sekel senare, 1953, var världen redo för hennes teorier om det vi idag kallar datorteknologi – som blev kända för allmänheten i samband med B.V Bowdens bok “Faster Than Thought: A Symposium on Digital Computing Machines”.

Adas historia är inte unik jämfört med andra historiska kvinnliga innovatörer. Män har ofta burit frukt kvinnornas arbete medan kvinnorna själva stått tillbaka.  Idag minns dock många Ada Lovelace. Hennes namn lever kvar genom det högteknologiska programmeringsspråk som utvecklades inom den amerikanska försvarsmakten på 70-talet. Marinofficeren Jack Cooper namngav koden “Ada” som en hyllning till upphovskvinnan. Än idag används programmeringsspråket inom områden som rör transport, finans, flyg, sjukvård, rymd och infrastruktur.

2018 såldes dokumentationen av hennes arbete för hela 95 000 pund på auktion.