Supermodellen Bella Hadid kliver ut på catwalken, endast iförd trosor. Vi befinner oss i slutet av Copernis visning av vår- och sommarkollektion under modeveckan i Paris i år. Något som ser så overkligt ut att man tvingas blinka flera gånger för att vara säker på att man ser rätt – sker. Två män går till Hadid, sprayar hennes kropp och vips! På en sekund har sprejfärgen stelnat till en vit klänning. Perfekt draperad runt hennes figur som om den vore gjord av mjukt tyg.   

Den spektakulära håll käften-avslutningen streamades live. Under de följande 48 timmarna håvade Coperni in drygt 26 miljoner dollar. Varav 21 miljoner dollar via sociala medier och 5,4 miljoner dollar via webbplatser. Siffrorna fortsatte öka under dagarna som följde. En förtrollande uppvisning av hur mode och innovativ teknik nu allt mer går hand i hand. Och även av hur gränsen mellan vetenskap och catwalken håller på att suddas ut. Men hur gick det till? 

Spray-tyg – en kemists verk  

Under 2000-talet har vetenskapen där mode och teknik kombineras accelererat rejält. Bakom den ikoniska spray-klänningen står Sébastien Meyer och Arnaud Vaillant. Två designers på Coperni, men utan kemisten och uppfinnaren Manel Torres hade de inte kommit långt. 

Torres har tagit fram materialet genom att blanda syntetiska och flytande polymerer, tillsatser, bindemedel, naturliga eller syntetiska fibrer samt ett snabbt avdunstande lösningsmedel. Själva fibrerna kan vara av bomull, linne, polypropen, polyester och ull. Beroende på vilka fibrer som används och hur spray-tyget appliceras kan materialets tygstruktur, och förmåga att forma sig runt objekt, ändras. Med denna teknik kan innovativa kläder skapas på nolltid – i tyger som liknar fleece, papper eller gummi.  

Och, det är ingen skapelse som försvinner så fort du kliver in i duschen. Plaggen kan, precis som vanliga kläder, bäras i åratal och tvättas regelbundet. Möjligheterna med det nya tyget är många och det råder ingen tvekan om att det gjuter nytt liv i modebranschen.