Kan ett beroende vara bra för oss?
Sex, cigg, alkohol, kaffe. Äta aska – eller bli stucken av bin. Pick your poison! Allt som aktiverar hjärnans belöningssystem kan utvecklas till ett beroende. Bublication reder ut varför, om alla addictions verkligen är dåliga och hur du kan bryta en vana du inte mår bra av.
Så blir du beroende
Beroendeframkallande ämnen som alkohol, eller beteenden som att spela, ger ett starkt dopaminpåslag = ett härligt rus som får oss att må kanon. Hjärnan börjar koppla ihop det här välmåendet med handlingen som ledde fram till det, vilket får oss att vilja göra det igen.
Ett kliniskt beroende påverkar och förändrar hjärnan. Toleransnivån ökar, vi behöver mer för att få samma effekt, och brist på det vi blivit beroende av ger obehag i form av abstinensbesvär. Till slut blir ämnet eller handlingen det enda som tillfälligt får oss att må mindre dåligt snarare än att få oss att må bra. Beroendet upptar alltmer av våra tankar och påverkar andra delar av livet negativt.
Finns det en beroende-gen?
Det finns ingen enskild förklaring till varför vissa blir beroende, men en del är mer benägna att drabbas än andra. Känsligheten är till viss del genetisk men andra faktorer, som uppväxtmiljö och livssituation, spelar också in. Det är till exempel lättare att trilla dit under perioder av stress, och personer med exempelvis ADHD är mer benägna att fastna i beroenden än befolkningen i stort.
Nässpray och jobb
Beroenden behöver inte vara gambling och tunga droger. Koffein är förmodligen det i särklass mest utbredda beroendet, även om det inte klassas som en beroendesjukdom. Sockerberoende är ett annat klassiskt exempel. Läppbalsam, som lypsyl, och helt vanlig nässpray är också två väldigt vanliga beroenden. Kanske känner du också någon som verkar besatt av träning eller shopping, någon som konstant kollar sociala medier eller en arbetsnarkoman. Förmodligen kan du kanske själv känna igen dig lite i något?
Må riktigt bra – av att må riktigt dåligt
Vad som helst kan alltså utvecklas till ett beroende. En särskild typ kallas “pica”, och innebär att personen är besatt av att äta saker som inte är mat. Några rapporterade pica-fall involverar tvättmedel, soffkuddar, tegelstenar, kritor och askan från en avliden partner (!). Det finns också de som är beroende av att äta livsmedel som de egentligen är allergiska mot, eftersom allergireaktionen utlöser endorfiner. Endorfiner kan också vara anledningen till att en kvinna rapporterats vara beroende av att låta sig stickas av bin.
Andra ovanliga beroenden är att suga på tummen, snorta babypuder och gå på okända människors begravningar. Det lär finnas en svensk man som fått sitt beroende av att lyssna på heavy metal klassat som ett faktiskt handikapp.
Ett bra beroende = inget beroende
I “Positive Addiction” argumenterar William Glasser för att det finns gynnsamma beroenden, i hans fall löpning och meditation. Hos löpare existerar fenomenet “runner’s high” – upplyftande, och beroendeframkallande, hormoner frisätts under löpning. Ur ett kliniskt perspektiv är ett positivt beroende en motsägelse, en beroendesjukdom innebär per definition något negativt för den drabbade. Och även löpning kan utvecklas till något negativt, en del inte kan låta bli att springa även när de skadat sig eller är sjuka vilket kan innebära livsfara. Med det sagt kan ett intresse, en favorit-tv-serie eller något annat som berikar livet kännas som ett slags “beroende”, och att prata om det på det sättet i vardagligt tal är inte nödvändigtvis fel.
Så bryter du en dålig vana
Vilja och självdisciplin räcker sällan ända fram. Vanor är så inarbetade i hjärnan att de sker per automatik. Det krävs alltså betydligt mer ansträngning för att sluta än att fortsätta. Enligt en studie från 2009 tar det i snitt drygt två månader att bryta en dålig vana, men det kan krävas längre tid.
En bra början är att analysera ovanan. Vilka situationer, platser och känslotillstånd utlöser den? Vad ger vanan dig – och hur ställer den till det på sikt?
Det bästa sättet är att ersätta den dåliga vanan med en bättre. Då har du användning för dina insikter i det föregående steget! Plockar du spontant upp mobilen varje gång du är uttråkad behöver du kanske något annat att roa dig med.
Ett annat knep är att sätta upp hinder mellan dig och vanan. Exempelvis låta mobilen ligga i ett annat rum än där du befinner dig. På samma sätt bör du göra det så enkelt som möjligt att ägna dig åt det beteende du vill ersätta ovanan med, som att låta en bok, pussel eller yogamatta ligga framme nära till hands!