För några år sedan fick den kinesiska biofysikern He Jiankui sparken från det universitet han jobbade på, dryga böter och tre års fängelse. Över hundra kinesiska forskare gick samman och fördömde hans handlingar som “oetiska”, “galna” och ett slag mot landets rykte. Han har kallats Kinas svar på Dr Frankenstein, men också “offerlamm” och “martyr”. Vad Jiankui hade gjort? Jo, modifierat generna hos ett par tvillingflickor så att de blev HIV-resistenta.

CRISPR

He Jiankui använde sig av CRISPR – den Nobelprisvinnande “gensaxen” som kan klippa och ändra bland gener. Precis som Jiankui kan man exempelvis få gener som är kopplade till särskilda sjukdomar att istället göra individen immun mot sjukdomen. I teorin skulle tekniken också kunna användas för att behandla sjukdomar senare i livet. Att bli immun mot HIV låter ju hur bra som helst, så vad är problemet?

För det första ansågs Jiankuis experiment dåligt kontrollerat. Dessutom finns en oro för att andra, oväntade, mutationer ska uppstå i tvillingarnas DNA. Enligt Jiankui hittades faktiskt en sådan mutation hos en av flickorna, även om han menar att den är helt ofarlig.

CRISPR är ett billigt verktyg, och därför ser många forskare stora möjligheter – inte minst i fattigare länder. Men man tänker sig också att det kan missbrukas för att ge barn “rätt” utseende eller personlighet, eller att gensaxen skulle råka förväxla vilka gener den angriper med olyckliga resultat. Vissa vill att den helt ska förbjudas, medan andra hellre ser en sträng lagstiftning. Möjligheterna verkar oändliga – på gott och ont – men vad som faktiskt är tekniskt genomförbart återstår att se.

Optimera för högt IQ

IVF är idag en självklar väg för många som vill få barn. Redan här finns inslag av att ”designa” sin avkomma. Ägget som väljs är ju det som anses ha störst chans att utvecklas till ett friskt foster, och spermadonatorer kan i exempelvis Danmark väljas utifrån såväl utseende som IQ-nivå. Ofta handlar det om att välja bort anlag för sjukdomar och funktionsnedsättningar, men motsatsen förekommer också. Till exempel vill vissa som är döva även ha en döv spermadonator, eftersom de upplever dövheten som en gemenskap och kultur de vill att barnet också ska ingå i.

IVF-turism

Många länder, däribland Sverige, har strikt reglering för vad som tillåts väljas, väljas bort och screenas för. Därför reser vissa till länder med lösare regelverk för att utföra fertilitetsbehandlingar. En brittisk undersökning från 2018 visade att många brittiska par lagt stora summor på att åka utomlands för att välja kön på sina barn via äggsortering. En fertilitetsklinik hävdar förvisso på sin webbplats att en anledning kan vara att det finns en ärftlig sjukdom i familjen, som sitter på en könskromosom. Samtidigt argumenteras det också för att äggsortering kan användas om en familj redan har flera barn av ett kön och vill ha det andra för “balans”…

Designa ett syskon

Det finns också en metod som kallas preimplantatorisk genetisk testning, PGT. I Sverige får PGT bara användas om en förälder har en genetisk sjukdom som kan leda till för tidig död – med ett undantag: HLA-typning. Det kan göras med tillstånd från Socialstyrelsen om föräldrarna redan har ett mycket sjukt barn sedan tidigare. HLA-typning handlar om att hitta ett embryo vars blodstamceller är kompatibla med syskonets, så att man kan ta dem från navelsträngen för transplantation. Sådana syskon kallas på engelska “savior siblings”, ett fenomen med stora etiska frågor. Jodi Picoults roman “Allt för min syster”, som även finns som film, kretsar kring just det svåra ämnet.

Fostervattnets kontroverser

De som är gravida och äldre än 35 år erbjuds fostervattendiagnostik, där man kan upptäcka Downs syndrom. Man får sedan bestämma om man vill göra abort eller behålla fostret. Den första aborten av den här sorten gjordes i slutet på 60-talet.

Antalet som väljer abort har minskat något på sistone, kanske på grund av den etiska debatten som blossat upp på senare år. Enligt forskning har personer med Downs syndrom exempelvis inte nödvändigtvis sämre livskvalitet än andra.

Vad tycker du?

“Är det okej att designa det perfekta barnet?” frågar Illustrerad Vetenskap sina läsare, där 69% svarar nej. Frågan om gensaxar och fosterdiagnostik väcker starka känslor åt båda håll. Många tycker att det är oetiskt – och farligt – att välja vilka anlag som är önskvärda och inte. Man menar också att det är för riskabelt att hålla på och klippa i gener. Kanske uppstår problem som vi inte ser förrän många år senare, när de redan gått i arv till nästa generation? Dessutom finns risk för ett dystopiskt klassamhälle, där rika föräldrar kan göra sina barn smartare, snyggare och friskare.

De som är positiva lyfter möjligheten att eliminera cancersjukdomar och HIV, med mera. Och är det verkligen så dumt om vi kan designa fram ett människosläkte som är friskare, klokare och snällare? En sak är klar: debatten lär bara öka i takt med att olika tekniker utvecklas. Vad tycker du själv?

Pssst – du väl inte missat podden:
Hur bra blir det när människan ska leka gud och vad är en tvilling-i-en-tvilling? Vi spelar på gensträngen och reder ut hur DNA-forskningen lett till insikter som att Genghis Khan är far till alla barnen och varför bör vi vara rädda för en viss kemiskt krigförande planta?