Började med olycka

I mitten av 1800-talet framställdes nitroglycerin av kemisten Ascanio Sobrero. Ämnet är mycket explosivt men också instabilt, och efter en olycka som vanställde Sobreros ansikte var han beredd att lämna nitroglycerinet bakom sig. Men, en svensk kollega vid namn Alfred Nobel såg potential för vätskan…

Vägen till dynamit

Nobel kom på att man kunde använda en stubin för att sätta eld på sprängämnet – utan att det exploderade med en gång. Han skrev till sin pappa, vars fabrik just gått i konkurs, om framgångarna. Pappan hade också provsprängt – men inte med stubin, utan genom att tutta eld på nitroglycerin ovanpå krut. Det var upplagt för katastrof, så Alfred skyndade från Ryssland hem till Sverige för att sätta stopp för faderns påhitt.

Väl i Stockholm fortsatte de, tillsammans med Alfreds bröder, utföra tester i ett trädgårdsskjul som gjordes om till labb. Alfred kom på att man kunde använda krut på ett lite mer sansat vis, genom att stoppa det i en ihålig kork som kombinerades med nitroglycerin och stubin.

Dödligt misstag

1864 skedde en olycka i labbet då nitroglycerinblandningen självdetonerade i sommarvärmen. Fem personer dog, däribland Alfreds 21-åriga bror Emil. Sorgen stoppade dock inte experimenten. Snarare sporrade den Alfred ytterligare att ta fram en säkrare variant av sin “sprängolja”.

Flyttar till sjöss

Till slut tröttnade grannarna på det eviga smällandet i trädgårdsskjulet. “Nobel kan väl lika gärna lägga en mina under huset?” klagade en. Så småningom förbjöds framställning och lagring av sprängämnet i bostadsområden, så Alfred hyrde en båt och fortsatte jobba ute i skärgården.

Under ett experiment i ett labb på floden Elbe i Tyskland spilldes nitroglycerin på golvet och till hans förvåning hände… ingenting. Vad nu?

Jo, på golvet, upptäckte Alfred, fanns ett lager torkad lera som fastnat på hans skor under promenaderna vid floden. Leran innehöll jordarten kiselgur, som han blandade med nitroglycerin och fick fram ett stabilare sprängmedel. Slutprodukten döpte han till dynamit (efter grekiskans ord för kraft: dynamis).

Dynamitens framfart

Dynamiten blev en succé, inte minst när järnvägar skulle dras genom Europa. Bara Nobels ursprungliga “sprängolja” kunde spränga bort dubbelt så mycket berg som krut.

Dynamiten användes också inom militären, som i rysk-japanska kriget i början av 1900-talet. Alfred själv lär ha sagt att han skulle vilja framställa en uppfinning “så förskräckligt effektiv och förödande att den för alltid gör krig omöjliga” (man kan undra vad han hade tänkt om kärnvapen?).

Trots det var “Dödens köpman” ett av de öknamn som förföljde honom (ett annat var “Europas rikaste luffare”, eftersom han alltid var på språng och ofta sågs arbetandes i en tågkupé). Så ville han inte bli ihågkommen!

Efter Nobels död fann man hans testamente, som gjorde klart att största delen skulle gå till ett årligt pris till personer som “gynnat mänskligheten” – bland annat ett fredspris.

Bankrånarnas bästa vän?

1881 dog Rysslands tsar Alexander II efter att ha fått en dynamitladdning kastad mot sig. Samma period utförde en irländsk nationalistgrupp ett terrordåd i Storbritannien som kom att kallas The Dynamite Outrages.

I Sverige hade vi på 1900-talet bankrånaren Bo “Bosse Dynamit” Wickman, som även deltog i massrymningen från Kumla 1972.

På 80-talet rapporterade Los Angeles Times om en 70-åring som kallade sig “Capt. Dynamite”, som hamnat i domstol för olaglig förvaring av dynamit och för att ha försatt sina grannar i fara. Han hade suttit i en papplåda omringad av dynamit som han sedan tände på.

Dynamitkaptenen, som utfört stunttricket i över trettio år, frikändes dock. Enligt honom var grannarna inte alls i fara eftersom “den enda jag spränger är mig själv”.

Dynamitgubbar på film och scen

Dynamiten märks även inom populärkulturen. Det är bara att slå på valfri “slapstick”, som Gråben och Hjulben, så är chansen stor att du ser en dynamitgubbe eller två. Dynamitens utseende gör att tittaren vet precis vad som väntar så fort den åker fram!

Vi har förstås även vår egen Dynamit-Harry från Jönssonligan.

Inom musiken har vi dunderhitten “Dynamite” av koreanska BTS, som officiellt tog k-pop till västvärlden när låten toppade Billboardlistan 2020. Är du mer inne på hårdrock föredrar du nog AC/DC:s explosiva “T.N.T” – I’m dynamite!