Indiskt järn som inte rostar

Vi har alla sett rost i någon form. Gamla bilar, spikar, hårnålar, gem och annat järnskrot som i kontakt med vatten korroderar och blir rödlätt rost. Problemet har lett till många uppfinningar och idag bekämpas rost med bland annat ytbehandlingar och torra förvaringsförhållanden. Så, hur kommer det sig att över 1 600 år gamla järnföremål i Indien fortfarande inte rostar – när en kvarglömd hårnål i duschen lämnar streaks på 2 dagar?

Trots intensiva undersökningar har forskare ännu inte lyckats komma på varför en antik järnpelare i Delhi, och ett stort antal kanoner runtom i Indien, fortfarande är i prima skick. Vad visste de som vi inte vet idag? Förhoppningsvis kommer vi en dag få fatt i indiernas antika recept på järn som inte rostar. Kanske hade samtida syrier kunnat hitta svaret; även de kunde tillverka extremt starkt stål med hjälp av kolnanotuber – ett material som inte upptäcktes förrän 1991.

Göbekli Tepe

När arkeologer grävde ut en medeltida gravplats i Turkiet på 80-talet kunde de knappt tro sina ögon när de insåg vad de hade hittat. Istället för vittrande riddarrustningar och gravstenar såg de märkliga stenformationer och symboler som var över 12 000 (!) år gamla. Här låg en byggnation bestående av 20 olika stencirklar, dekorerade med symboler och djur, som konstruerats av jägare och samlare långt före människan blev jordbrukare. Snabbt föddes en mängd teorier om vad som egentligen hittats. En mötesplats för olika stammar, en religiös struktur eller ett högkvarter för utomjordingar? Att så välarbetade föremål skapats tusentals år innan pyramiderna och Stonehenge är fortfarande ett stort mysterium, inte minst då det skedde långt innan man ens uppfunnit krukmakeri eller skriftspråk.

Antik elektricitet och Bagdadbatteriet

Ordet “elektricitet” kommer från gammalgrekiskans “elektron”, vilket betyder bärnsten. Hur betydelserna hänger ihop kan verka besynnerligt – men de antika grekerna hade upptäckt att vissa material, som bärnsten, kan skapa statisk elektricitet när de gnuggas. Långt innan dess hade egyptierna upptäckt att ålar kunde ge elchocker och i antik medicin kom vidrörande av fiskarna att bli en del av behandlingen mot olika åkommor.

Fascinerande fynd har visat att en viss form av elektricitet användes av flera civilisationer. Det så kallade Bagdadbatteriet är ett över 2 200 år gammalt lerkärl som i kombination med en kopparcylinder, en järnstång och vinäger kan producera tillräckligt mycket ström för att flytande metaller ska kunna förgylla föremål. I Hathor-templet i Egypten har arkeologer hittat märkliga bilder av cylindrar som innehåller långa ormar. De har fått smeknamnet “Denderalamporna”, då moderna rekonstruktioner visat att de kan vara en slags generatorer. Nya fynd antyder också att egyptierna kunnat leda solenergi med hjälp av kopparledningar. Var det så de mörka tunnlarna i pyramiderna lystes upp och var det därför den berömda fyren utanför Alexandria kunde skina om natten? Frågorna är många – svaren få!

Linser som mystifierar

Linser används i glasögon, mikroskop, kameror, stjärnkikare och förstoringsglas för att bryta ljus och göra det lättare för det mänskliga ögat att se. Att de gamla grekerna och romarna använde sig av olika sorters kristaller för att studera sin omvärld är kanske inte så märkligt, men att folk för över 3 000 år sedan hade bemästrat optik är desto mer imponerande. Den så kallade Nimrud-linsen är en perfekt formad kristall som arbetats och formats för att ge en förstorande, ljusbrytande effekt. Hur den användes är det ingen som vet – kanske för att tända eld med hjälp av solljus, eller för att se bättre vid detaljarbete? Att de antika babylonierna var duktiga astronomer är ett välkänt faktum – var det linser som gjorde dem till experter?

En sak är säker, det finns kunskap som gått förlorad och one can’t help but wonder… Hur hade världen sett ut om den funnits kvar och utvecklats?