I begynnelsen…

En valuta är en förutsättning för ett samhälle där människor kan byta varor och tjänster med varandra. I början körde man rätt och slätt byteshandel. Men man insåg tidigt att en mer komplex marknad kräver en standardiserad valuta för att bestämma värdet på olika varor.

Salt, säd och snäckskal är bara några av de saker som använts som betalningsmedel genom historien. De kan verka simpla jämfört med dagens pengar, men har även de ingått i intrikata ekonomiska system. Till exempel drabbades Uganda av snäckskals inflation på 1800-talet. Priset för en ny fru hade stigit från två skal till tusen. I det forna Egypten, där de flesta arbetares lön betalades i spannmål, fanns banker där man kunde låna säd eller sätta in sitt överskott.

De första mynten

Som mycket annat har mynten sitt ursprung i Mesopotamien. Man bar med sig silverstänger som klipptes till rätt vikt för att betala för varor. Detta möjliggjorde en utvecklad handel, eftersom silvret var enklare att ha med sig när man ville handla jämfört med andra betalningsmedel som exempelvis levande djur eller stora bulkar med tyger.

Silverstängerna utvecklades så småningom till präglade mynt. Präglingen intygade hur mycket varje bit guld eller silver var värt så att handelsmännen slapp väga och inspektera själva. De första mynten började användas runt 640 f.Kr. i kung Alyattes Lydien, och utgjorde startskottet för rikets ekonomiska framgångssaga.

Ordet mynt härstammar från det antika Roms skyddsgudinna Moneta, men som ändå är mer känd under namnet Juno. Från Moneta får vi också ord som monetär, och förstås engelskans money.

Sedlar – glorifierade skuldebrev?

De första sedlarna fanns i 900-talets Kina. Mynten var så stora och otympliga att många valde att lämna in dem på förvaring hos köpmän. Som försäkring fick de en sedel som talade om hur mycket pengar de hade deponerat. De smidiga sedlarna kom snart att användas som betalningsmedel i sig själva, tills kejsaren lanserade riktiga pengasedlar.

Runt 700 år senare var Sverige först i Europa med sedlar, och de uppstod på ett liknande sätt här. Det började råda kopparbrist, vilket gjorde att mynt av koppar blev mer värda som metall än som pengar.  Att det rådde kopparbrist kanske inte är helt förvånande heller eftersom vi i Sverige 1644 hade världens största mynt. Det största vägde nästan 20 kilo och var gjort av- just det- koppar!

Banken kunde inte möta efterfrågan då alla plötsligt ville ta ut kopparmynt för att sälja, så i stället skrev man ut sedlar som kunderna kunde växla in senare. 

Hasardspelare och radioaktivitet – de första uttagsautomaterna

Den första mekaniska uttagsautomaten introducerades under sex månader år 1961 i New York. Uppfinnaren av The Bankographer, som maskinen kallades, var Luther Simjian. Han skrev i sin självbiografi att det verkade som om de enda som använde maskinerna var prostituerade och hasardspelare. Samt att det inte fanns tillräckligt av de grupperna för att göra automaterna lukrativa.

Sex år senare var världen mer redo. Den första elektroniska automaten sattes upp år 1967 i England. Kort senare installerades även Sveriges första, i Uppsala. De första uttagsautomaterna var ett sätt att ta ut pengar via checkar som stoppades in i automaterna. På varje check fanns ett radioaktivt ämne som kopplade den individuella checken till den pinkod kunden matade in. Precis som nu användes en fyrsiffrig kod. Från början var det tänkt att koderna skulle bestå av sex siffror istället. Men eftersom uppfinnarens fru bara kunde komma ihåg fyra siffror i taget fick det räcka så.

Kreditkort och bitcoin

Ny teknik innebär även nya sätt att betala. Idag finns under tio procent av de pengar som är i omlopp världen över som fysiska sedlar och mynt. Resten existerar endast i cyberspace.

I mitten av 90-talet blev det möjligt att handla via internet och ett av de första köpen var en pepperonipizza.

Idag är mobilbetalning inga konstigheter. I Sverige har vi bland annat Swish, som lanserades år 2012 genom ett samarbete med en rad olika svenska banker. År 1997 var konceptet däremot helt nytt, då Coca Cola blev första företaget att erbjuda sms-betalning i några av sina läskautomater.

1924 introducerades det första betalkortet av amerikanska General Petroleum, vilket gällde på bolagets egna bensinstationer och bilverkstäder. Fler företag hakade på med egna kort, och i slutet av 50-talet kom det första “universella“ kreditkortet från Bank of America. Den första varianten var i kartong, innan plastkortet lanserades ett år senare. Men kreditkortet omnämndes redan år 1888 i sci-fi-romanen Looking Backward, 2000-1887 av Edward Bellamy – för övrigt ett utmärkt exempel på design fiction!

Under de senaste åren har kryptovalutor varit på tapeten. Kryptovalutan som koncept omtalades redan 1998 bland så kallade chifferpunkare: internetaktivister som värnade om ett starkt privatliv på nätet framförallt genom kryptering. 2009 blev kryptovaluta för första gången verklighet i form av Bitcoin. Personen bakom tekniken var Satoshi Nakamoto, men Bitcoin har en öppen källkod vilket innebär att vem som helst kan modifiera och skapa egna versioner av mjukvaran. Idag finns tusentals olika kryptovalutor. En av dom första riktiga bitcoin köpen? Även det en pizza! Programmeraren och minern Laszlo Hanyecz köpte två pizzor (oklart om det var peperoni även denna gång)  för 10, 000 Bitcoins – då värda 41 dollar. När Bitcoin peakade hade dom varit värda 690 000 000 dollar! Men enligt utsago ska Laszlo inte ångra sitt köp. Vi gissar att han satt på några fler coins…