Älskade, hatade glassbil – the story
Många älskar den. Andra hatar den. Få melodier är så igenkännbara och fulla av associationer som glassbilens berömda signal. Härlig barndomsnostalgi eller terror mot folket? Hur uppkom idén om glassleveranser till mammornas förtret och barnens glädje? Är det en lika spännande historia som när en av redaktionsmedlemmarnas farmoders kungspudel sprang sig till döds jagandes trudelutten…
En parfait idé
År 1962 köpte Eric Ericsson en liten glassfabrik i Kalmar som funnits där sedan 30-talet. Den hade börjat som ispinne-tillverkare och ägaren hade så småningom även börjat sälja glass på den närliggande stranden. När Eric köpte fabriken hade Sveriges folkhem börjat se annorlunda ut, och allt fler hade en frysbox i sina kylskåp. Eric sprang samtidigt in i ung entreprenör som hette Anders Gavlevik som finansierat sina studier genom att leverera växter hem till folk och de två männen fick snilleblixten att förena sina två expertisen: att sälja glass direkt till hemmen.
Idén var inte helt revolutionerande, då man i både utomlands och i Sverige, hade levererat mjölk till dörren sedan länge med häst och vagn. I Sverige körde den första mjölkbilen ut sina kannor år 1920. Så varför inte glass- det är ju typ mjölk- fast bättre!
Glassbilen rullar ut
Den allra första turen drog igång i september 1968. Bilen gjorde olika stopp och försäljare hoppade ut, knackade på dörrar och tog beställningar som de sedan sprang och hämtade. Inom ett decennium hade affärsverksamheten en årlig omsättning på 200 miljoner kronor. Med hjälp av tyska investerare genomgick den lilla glassfabriken en enorm utveckling och blev 2002 en del av Nestlé. Idag är det ett svenskt företag, Varsego Sverige, som driver Hemglass.
En glassisk melodi
För att folk skulle köpa glass var det viktigt att de visste att glassbilen var på inrullning. Idag går det att följa den på kartan i telefonen och att göra beställningar digitalt, men på 60- och 70-talet var det obviously inte ett alternativ att ladda ned en app. Till en början hade man en klocka som föraren plingade i, men sedan bestämde man sig för att det var bättre att ha en unik ljudsignal. Inspirerad av Helan och Halvans signaturmelodi specialkomponerades den berömda trudelutten som sedan dess älskats och hatats med lika stor passion. Men igenkännbar- det är den!
Frusna relationer
Medan knoddarna utbrister i glädjetjut när de hör glassbilens melodi har vuxna inte alltid varit lika stora fans. Genom åren har det gjorts namninsamlingar, skrivits insändare och framförts muntliga klagomål på signalen. Den har beskrivits som allt ifrån “irriterande” till “terror mot folket” av arga medborgare, och en professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg liknade den en gång vid vattentortyr. Laila Bagge “rasar mot glassbilen” i en intervju i Aftonbladet. På YouTube föreslår någon att den borde bli Sveriges nya kärnvapenalarm. Facebook-gruppen “Hemglass Sluta Tuta” har som enda mål att få glassbilen att sluta med sitt “evinnerliga tjutande”. Här grälas det friskt mellan tangentbordskrigarna om aktioner som bojkott och äggkastning mot bilarna kontra hur folk borde skaffa sig ett liv och sluta bry sig.
Ibland leder de upprörda känslorna till handgripligheter. År 2014 dömdes en man i Skåne till 100 000 kronor i böter efter att ha gått loss på en glassbils däck med en borr. Han hävdade nödvärn efter att ha störts av jingeln i flera år och påståtts sig ha fått problem med hälsan – men hans förklaringar föll för döva öron i rätten. Ungefär samtidigt som ”borrattacken”, blev en glasschaufför hotad till livet av en man med hammare. Chauffören lyckade komma därifrån och den drogpåverkade gärningsmannen körde iväg med bilen men arresterades snabbt av polisen.
Ett coolt koncept
Oavsett känslorna så går det ändå inte att förneka att konceptet bakom glassbilen är genialt. Genom att låta privata företagare driva franchise filialer av Hemglass lyckades man tidigt sprida sin verksamhet över hela landet och grannländerna Norge, Danmark och Finland. Andra inspirerandes också av idén, exempelvis Bokbussen som rullar på landets alla gator och vägar, liksom alla mobila matstånd som ställer sig där det finns mycket folk – i stora affärsdistrikt vid lunchtid och utmed parker på söndagar. Idag finns det också flera företag som jobbar med nya varianter av samma affärsidé, exempelvis Foodora och Bolt. Att låta varorna komma till kunden istället för tvärtom är ett koncept som har kommit för att stanna. Snart är dom kanske till och med femte elementet style och du slipper gå ut på gatan…