Glutenintolerans eller allergi?
Många är vi som vrålhungrigt smaskat i oss bullarna i brödkorgen innan maten serveras. Det där brödet är ju många gånger skillnaden mellan en trevlig middagsgäst och ett hangry monster. Men medan vissa av oss kan käka bröd som det inte fanns någon morgondag – kan andra få en nära döden-upplevelse mitt i middagen.
Är du en av dem som efter en lunchpasta obekvämt får ursäkta dig från mötet då magen bubblar och det tycks ha startat ett tredje världskrig i tarmarna? Då finns det en risk att din kropp har reagerat mot gluten. Oftast beror det på någon form av känslighet som du antingen har medfödd eller som uppstått i vuxen ålder. De goda nyheterna är att du kan göra något åt saken!
Likheter och skillnader
Det finns massor av ämnen som din kropp tål eller inte tål. Den största skillnaden mellan en allergi och intolerans är att allergin triggar en immunreaktion medan intolerans snarare handlar om matsmältning. Symptomen kan vara mycket lika, men de utlöses alltså på olika ställen i kroppen.
Allergi är i regel allvarligare än intolerans, men när det kommer till gluten har vi goda nyheter! Medan andra matallergier kan ge extremt akuta och allvarliga reaktioner är glutenallergi inte lika kritisk och…trumvirvel…inte ens en riktig allergi! Det betyder inte att du ska ta lätt på din diagnos eftersom känslighet mot gluten kan ge hälsoproblem på lång sikt.
Vad är det?
Du har säkert hört talas om gluten många gånger. Ämnet, som bland annat finns i vete och korn, består främst av protein och har vattenbindande och klisterliknande egenskaper. När du bakar bröd är det gluten som håller allt samman; medan du knådar degen aktiveras glutenpartiklarna vilket ger en fastare och mer sammanhängande massa. Det är därför gluten passar så bra i produkter som pasta och pannkakor, men också som förtjocknings- och bindningsämne i såser, korvar och läkemedel.
Tecken på att din kropp inte gillar gluten
När din kropp reagerar negativt på gluten finns det vissa tecken att hålla utkik efter. Utöver krånglande mage kan du också drabbas av trötthet, utslag, led- och huvudvärk. Misstänker du att gluten är boven? Testa att helt utesluta ämnet från mat och dryck i en vecka och se om det gör någon skillnad. Allra bäst är det att göra en ordentlig medicinsk utredning – det är mycket lättare att hantera problemet när du vet vad det beror på.
Celiaki
Ordet “celiaki” kommer från gammalgrekiskans “koilia” som betyder mage eller buk. Redan för tusentals år sedan användes termen om människor som hade svårt att smälta mat. Idag används den för att beskriva känslighet mot gluten på grund av en sjukdom som bryter ner luddet i tunntarmen. Det gör det svårare för tarmen att ta upp näring från födan och kan leda till brist på exempelvis kalk, järn och vitaminer. Om du utesluter gluten från maten avtar inflammationen och tarmen återhämtar sig så småningom helt.
Klassisk glutenintolerans
Det här är den vanligaste formen av känslighet mot gluten, som präglas av mer övergående besvär. Äter du en vetebulle blir du snabbt dålig i magen – men när gluten väl passerat igenom mår du bra igen. Självfallet är det inte bra att gå omkring med magproblem, men det är ingen sjukdom och du får inga skador på tarmarna.
Veteallergi
Om du är allergisk mot vete eller spannmål är gluten inte skurken utan andra proteiner. Här kan reaktionen bli mycket mer akut och allvarlig om du har otur. Vanligast är dock att du får utslag och magkramper.
Håll ett öga på innehållsförteckningen
Idag är det ganska lätt att undvika gluten så länge du håller koll på innehållsförteckningen. De flesta livsmedelsbutiker har bra alternativ om du vill baka eller laga mat, och på restaurangmenyer och läkemedel ska det framgå om en produkt innehåller ämnet. Ska du resa utomlands är det ett bra tips att ta reda på vad gluten heter på det lokala språket och skriva en lapp att ha med dig.
Har du tur är du inte glutenkänslig alls och kan leva efter devisen ”Atkins is dead – eat bread”, som den lokala bagaren i St. Tropez förespråkar genom sin bumper sticker.