Strutsfjädrar och aluminium

Redan i antika Egypten och Rom hade “evergreens” – växter som förblir gröna året om – stor betydelse. Romarna använde tall och järnek i templen under vinterhögtiden Saturnalia. Andra hängde grenar över fönster och dörrar för att skydda hemmen mot onda andar och sjukdomar.

Men, först med att ta in vintergröna träd i hemmet för att pynta dem med sötsaker och ljus, var tyskarna under 1600-talet. De var inte bara tidiga på bollen med äkta granar. Under 1800-talet skapades julgranar i Tyskland av en metallstav, med en stålvajer där grönfärgade gåsfjädrar fästes. De som ville vara riktigt moderna växlade senare upp till strutsfjädrar. I Tyskland menar många att det ger otur att ställa fram granen före julafton, liksom att ha den framme efter femte januari.

Granar i taket

De första julgranarna var små, och brukade antingen ställas fram på bord eller – hänga i taket. Det sägs att en uppochnervänd hängande gran förekom redan under sen medeltid, då en munk använde dess triangelform för att förklara treenigheten för tyska hedningar. Senare hängde även normalstora granar uppochner från tak i vissa hem, framförallt i Polen. Seden kallas podłazniczek och kan se lustig ut – men bor man i ett litet hem är det ett smidigt sätt att spara plats! Man får bara passa sig för att få barr i…barret.

Spindelnät istället för glitter?

Spindlar är inte världens mest omtyckta djur, men i Ukraina är de en symbol för tur. En julig saga berättar om en fattig änka som inte hade råd att dekorera granen åt sina barn – men några spindlar hörde hennes gråt. När änkan vaknade på juldagsmorgonen var granen pyntad med silverskimrande spindelväv. Julgransdekorationer som föreställer spindlar i små nät har sedan länge varit vanliga i Ukraina.

Norska trädet hånat världen över

Varje år reses en jättelik julgran på Trafalgar Square i London, som kommer hela vägen från Norge. Så har det varit sedan 1947. Anledningen är att norrmännen vill tacka engelsmännen för stödet under andra världskriget. Engelsmännen i sin tur visar sin uppskattning genom att dekorera granen på norskt vis, med ljusslingor som fästs i toppen av granen och går uppifrån och ner. So far, so good. Men, förra året var granen så ful att det blev stora rubriker i såväl brittiska som internationella medier. “Är vi i krig med Norge?” frågade sig besvikna britter och på sociala medier spreds hånande bilder på det ja, ärligt talat ganska anskrämliga stackars trädet. Oslos borgmästare Marianne Borgen såg dock något annat än…alla andra. “Gåvan till folket i London har valts ut och donerats med mycket kärlek och omsorg”, sa hon då.

Sverige då?

Tja, hit kom den första kända julgranen 1741, till Stora Sundby i Södermanland.

Den var klädd med äpplen, saffranskringlor och levande ljus. Hundra år senare dök ordet “julgran” upp i det svenska språket. Julgranens popularitet började bland överklassen men letade sig successivt in i allt fler hem. Utöver övergången från levande ljus till elektriska, som skedde överallt för att minska brandrisken, har inte mycket förändrats. Men vem vet, kanske blir det några uppochner-hängande granar även här – efter att du läst denna artikel?