Så funkar ISK-konton

En av fördelarna med investeringssparkonto är att du kan spara flera olika sparprodukter på ett ställe – alltså aktier, fonder, warranter etc. Vilka sparprodukter som ingår beror såklart på vilka tillgångar du fyller just din ISK med. ISK-konton introducerades 2012 med tanken var att förenkla för privatpersoner att spara i värdepapper. Företag kan alltså inte äga ISK-konton, och du kan inte äga aktier i egna bolag på det kontot.

Sparprodukterna på kontot ägs direkt av dig, mot en avgift som varierar dels beroende på vilken bank du väljer, och dels vilka sparprodukter du har. Dessutom betalar du varje år en så kallad schablonskatt, som baseras på det sammanlagda värdet av dina besparingar. Det är inget du behöver räkna ut själv, utan hamnar automatiskt i din deklaration.

Borde du spara via ISK-konto?

ISK-konto är ett av de mest populära sparalternativen, av den anledningen att det är enkelt att komma igång och all administration runt omkring sköter i princip sig själv och du behöver inte lägga tid och huvudbry på att deklarera försäljningar, vinster och förluster.

Så, är det en bra idé att starta ett ISK-konto? Ja, om du:

• Är nybörjare i investeringsvärlden, eller bara vill slippa krångel
• Vill spara som enskild privatperson
• Sparar långsiktigt, kanske till pensionen
• Vill ha ett sparalternativ med låg driftkostnad

Andra sätt att spara och investera

Beroende på dina sparmål finns flera alternativ. Vill du bara lägga undan några slantar till en resa, en ny dator eller att ha i nödfall funkar förstås ett vanligt sparkonto att flytta pengar till.

För långsiktigt sparande är kapitalförsäkring ett bra val som är tillgängligt både för privatpersoner och företag. Framförallt om det är en investering du är säker på kommer betala sig, eftersom du inte behöver betala skatt på vinsten.

Fördelen med fondkonto är att du kan dra av eventuella förluster i deklarationen. Men att spara i fonder är ett spel med risk, där du kan få bra avkastning men också göra stora förluster.

Olika sparformer har olika fördelar, nackdelar och risknivåer, så vill du både spara kort- och långsiktigt, eller jaga börsklipp men samtidigt ha en trygg ekonomisk grund att stå på, är det oftast en bra idé att kombinera olika sparformer efter ändamål.

Så ser spartrenderna ut

Fondbolagens förening har i många år undersökt hur svenskarna sparar. 2022 visade deras undersökning att allt fler sparar i fonder – hela 73% av befolkningen. Nästan hälften menar att just fonder är bästa sparformen för långsiktigt sparande.

I åldersgruppen 51-64 är fonder den vanligaste sparformen, medan de andra åldersgrupperna framförallt sparar på vanliga sparkonton.

Bara 36-38% av svenskarna från 34 år och uppåt vet precis vilka fonder de har, jämfört med 18-33-åringarna där över hälften har stenkoll.

Av de hushållen som har barn att hemma sparar de allra flesta – nio av tio – på sparkonto eller i fonder åt sina barn.

Hållbarhet hos bolagen har blivit en viktigare fråga när det gäller att placera sina besparingar, särskilt för kvinnor.

Vad är det då svenskarna sparar till?

Allra vanligast är att spara till pensionen. Förutom för 65-plussarna, förstås, som framförallt sparar som buffert.

Guld som glimmar

ISK och aktier i all ära. Men kanske är den uråldriga klassikern guld fortfarande en bra sparform? En del tyder faktiskt på att det är så, framförallt under ekonomiska kristider. Guld har nämligen ett stabilare värde eftersom det inte är kopplat till börsen såsom pengar är. Därför drabbas det inte heller av exempelvis inflation utan behåller eller till och med ökar i värde.

Är du sugen på att köpa guld bör du enligt tyska centralbanken slå till under sommarhalvåret då priserna är som lägst. Och saknar du ändå börsens adrenalinkickar kan du handla med CFD-certifikat, som går ut på att spekulera i om guldvärdet kommer öka eller minska.

Mer på ämnet sparande och privatekonomi hittar du här: 5 steg till en bra privatekonomi, Så här boostar du din ekonomi snabbt.