Nubbe, snaps, borre, hutt, tuting, jamare, klack, sup… Svenskar har älskat sitt brännvin sedan medeltiden. Trots motstånd från kungar, regering, kyrka och nykteriströrelser står brännvinet fortsatt stolt på hyllor runt om i Sverige. Låt oss börja med den första hutten, Helan, och se om vi klarar oss ända till den 18:e: – “Den bleka dödens dryck”!

Promillefyllt mode

Ouzo i Grekland, raki i Turkiet, pastis i Frankrike och akvavit i Skandinavien. Många länder har någon starksprit som kännetecknar den egna kulturen. Spritsorterna har ofta hög alkoholhalt, är kryddade med exempelvis anis, kummin, fläder, slånbär eller dill – samt konsumeras tillsammans med smårätter. I början kallades måltider där flera små rätter serverades i kombination med stark alkohol för “brännvinsbord” – ett begrepp som med tiden utvecklades till det vi idag kallar julbord! Än idag är brännvin särskilt populärt vid stora högtider som jul och midsommar, där vi sköljer ner plockmat med snaps och sång. 

Laddad början

Att brännvin kan få ditt ansikte att explodera i grimaser är kanske inte så konstigt. Från början användes nämligen dropparna när man framställde krut! År 1494 bötfälldes dock en man vid namn Tydeke Pulvermakare (otroligt namn, right?) för att ha tillverkat och sålt brännvin som dryck. Snöpligt nog tog en annan man, med det ännu mer osannolika namnet Kort Flaskedragare, över produktionen och – business savvy som han var – skaffade dessutom monopol på drycken. Tydeke fick med svansen mellan benen vackert köpa sitt brännvin av herr Flaskedragare för att kunna fortsätta med sin krutproduktion.

Brännvin = bränt vin?

Allt tyder på att det första brännvinet tillverkades när man genom krigståg och handel med länder som Ryssland och Tyskland lärt sig olika metoder att tillverka alkohol genom destillation. Namnet “brännvin” kommer från de allra tidigaste metoderna – där man (you guessed it) helt enkelt brände vin för att få fram spriten. Först sa man brännvin om all alkohol med hög procenthalt men så småningom kom ordet att endast betyda den specifika sort som tillverkas i Skandinavien.

Olika ingredienser

All framställning av brännvin går ut på att utvinna alkohol ur naturliga ingredienser genom jäsning och destillering. Till en början var det framförallt säd som destillerades, men med tiden började man använda andra ingredienser som havre, korn, potatis och olika rötter. Smaksättningen varierar än idag ganska rejält, och producenterna har ofta egna kryddrecept.

Läkare lägger vantarna på magin

Läkare och apotekare, och säkert en och annan kvacksalvare, trodde att den brännande klunken kunde bota olika åkommor. Förr trodde man ofta att ett ämnes egenskaper hade något att göra med hur den påverkade hälsan. Brännvinet användes därför framförallt för att framkalla svettningar och många trodde att drycken kunde skrämma bort allt från sjukdomar till onda andar. Genom att tillsätta ingredienser som Johannesört, ormskinn eller mumier anpassades mirakeldrycken efter behov. Några klunkar brännvin användes också som bedövning vid kirurgiska ingrepp.

Nytt folknöje

Inom ett århundrade avnjöts brännvinet i svenska folkets hem. Det var enkelt och billigt att framställa själv och blev snabbt en del av folkkulturen. Traditionen att sjunga i samband med drickande hade länge funnits i många länder. I Sverige utvecklades en unik form, skålvisor – det vi idag kallar snapsvisor. Det som drickas skall hyllas med en liten trudelutt före och efter hutten. Det lär finnas uppemot 12 000 olika snapsvisor som arkiverats på Spritmuseum i Stockholm, men det kändaste exemplet är “Helan går” som bygger på en gammal fanfar och som fått sitt namn efter den första hutten. Varje nubbe fick tidigt sitt eget namn, Helan var den första, Halvan den andra, Tersen den tredje och så vidare. Allteftersom fler konsumerades fick huttarna mer fantasifulla namn. Vad sägs exempelvis om “Kreaturens återuppståndelse” för den 16:e, hoppfulla “Den absolut sista supen” för den 17:e (som inte höll vad den lovade, då det även tillkom en 18:e: “Den bleka dödens dryck”.

Höjda ögonbryn

Det nya folknöjet skapade oro i samhället. Folk slogs eller kunde inte arbeta ordentligt, plikter försummades och allmän ostyrighet blev vanligare. När grevinnan Eva de la Gardie, en av Sveriges första vetenskapskvinnor, beskrev hur man kunde tillverka brännvin av potatis blev drycken ännu mer tillgänglig. Gustav Vasa (som själv inte bangade på en drink) försökte till sist förbjuda brännvinet genom att påpeka nykterhetens dygder samt meddela att säden borde sparas till mat och handel. Men folket slog dövörat till. 

Lagar och monopol

Under de kommande århundradena skulle olika försök göras för att kontrollera brännvinsproduktionen genom skatter och lagar. År 1775 fick staten monopol på drycken, men det blev inte långvarigt. Även om det blev förbjudet med hembränning och tusentals pannor konfiskerades, fortsatte folk tillverka spriten i källare och gömda kammare.

Äldst är bäst?

I och med ångmaskinens upptäckt, såväl som utveckling av nya metoder att framställa sprit från potatis, kom brännvinet att fullkomligen flöda under 1800-talets andra hälft. Storan fabriker inrättades för massproduktion och vissa yrkesgrupper fick till och med betalt i brännvin. Bland de allra tidigaste sorterna fanns Falu brännvin, med plommon, och Östgöta Sädesbrännvin, med russin. Det äldsta, ännu existerande kryddbrännvinet känner du tveklöst igen: O.P. Andersson från 1891, med anis, kummin och fänkål.

Folkliga motreaktioner

Det var inte bara högre instanser som kämpade mot fylleriet. Folkrörelser med nykterheten i centrum växte fram, oftast pådrivna av religiösa samfund. Även om de inte minskade den svenska alkoholkonsumtionen nämnvärt lyckades de genom politisk påverkan exempelvis främja arbetarnas rättigheter.

Vad är vad?

Vad är brännvin och vad är vodka? Även om de har samma ingredienser och tillverkas med samma metoder finns det vissa kriterier som gör att vodka får kallas vodka – exempelvis att procenthalten måste vara 37,5. Akvavit är i grund och botten brännvin, men termen får endast användas för de sorter som innehåller dill och kummin.

Brännvinet idag

Idag är vin och öl de vanligaste dryckerna i Sverige, men brännvinsflaskan åker fortfarande fram vid högtider. Svenskarnas alkoholvanor utgörs i dag till 17 procent av starksprit, och även om det inkluderar whiskey och vodka tronar brännvinet högst på prispallen som ohotad etta. I Norge och Danmark är akvavit också väldigt poppis mycket populärt, det är dock bara svenskar och finlandssvenskar som sjunger snapsvisor. Varje år organiseras dessutom VM i snapsvisor mellan Sverige och Finland. Så, fukta strupen med beska droppar (eller annan snaps som är godare)

Psst… Läs vidare om Parfymens väldoftande historia- Från kolbitar till sprejade hundar!