Idag anses de tillhöra Sveriges konstnärselit men deras personliga historia var kantad av både framgång och tragedi. Konstnärsparet Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald både hyllades och skymfades av sin samtid under tidiga 1900-talet. Då fick Grünewald störst uppmärksamhet men idag är det Hjertén som står högst i investeringsvärde. En av hennes tavlor, “Hamnbild – utsikt från ateljén mot Stadsgårdskajen”, klubbades 2010 för 7,6 miljoner kronor och 2018 gick hennes “Iván i fåtöljen” för 10,2 miljoner.

Men vilka var de?

Kreativitet i mörkret

Båda kom från svåra förhållanden. Sigrid förlorade sin mamma som tvååring och Isaacs familj var fattig. Båda fann tidigt en utväg genom sin kreativitet och medan Isaac försökte teckna och måla på allt han kom över, gick Sigrid en bildlärarutbildning. Båda hamnade till sist på Konstfack.

Under åren som konststudenter hamnade de på Matisses konstnärsskola i Paris där de träffades 1909 via den krets av unga, skandinaviska konstnärer som då fanns där.

Sigrid, 24, och Isaac, 20, gifte sig två år senare i Stockholm – om det var av kärlek eller på grund av att Sigrid var höggravid kan vi låta vara osagt, men paret kom att ha ett kreativt och turbulent äktenskap i över 25 år.

Lika men ändå olika

Sigrid och Isaac tyckte båda om att klä upp sig och umgås med vänner, var enormt begåvade och orädda. Sigrid drabbades dock av regelbundna depressioner medan den mer lättsamma Isaac levde loppan – bland annat genom flertalet romanser utanför äktenskapet. Paret gjorde flera utställningar ihop och fick också gemensamt stå ut med hård kritik, både för sin konst och sitt leverne. Sigrid anklagades för att göra grotesk konst och Isaac ansågs för kommersiell. Han fick också utstå ett och annat antisemitiskt påhopp.

Skandaldans och celebritet

En av de första stora skandalerna kom inte via måleriet utan en dansfilm. Isaac var förtjust i moderna dansstilar – vilka av tidens moralpredikanter ansågs fördärvande. I filmen dansar han Bostondans och one-step; först med Sigrid och sedan med skulptören Anna Petrus. Det blev ramaskri. En representant för Svenska kyrkan kallade filmen, som blev barnförbjuden, för “den Grünewaldska parningsleken”. Skandalen gav dock paret enorm uppmärksamhet. De blev ett power couple – som i dagens press kanske hade kallats “Sigraac” eller “Isgrid” – där Isaac var den utåtriktade och kontroversielle medan Sigrid framstod som lite mer balanserad. Hon kallades “diplomatisk”, men enligt flera är det inte riktigt hela sanningen.

Inte bara konstnärsfru

En konstnärshustru var en kvinna som stod tillbaka för att ge utrymme åt en kreativ men slarvig och excentrisk man. Till viss del lät Sigrid sin man stå i första rummet, men det kan delvis ha berott på en skillnad i temperament – något som även märktes i deras konstnärskap. Grünewald var en nytänkande och expressionistisk konstnär som tyckte att “en målnings första plikt att vara en fest för ögat”. Till skillnad från mer tungsinta kollegor var hans alster ofta färggranna. Han gillade också att avbilda fester och människor som har kul, vilket fick flera ögonbryn att höjas.

Enligt många kritiker skulle konst vara djupsinnig, inte glamorös. Albert Engström ska ha gett Grünewald en dåligt förklädd känga genom att beskriva honom som en “smart affärsman”. Hjertén var även hon expressionist men mer intresserad av att balansera och kontrastera färger och linjer mot varandra. Det fanns alltid ett visst kaos och detaljrikedom i hennes verk, samtidigt som varje penseldrag och färgval var högst avsiktligt.

Tragiska slut

Tyvärr slutade både Isaacs och Sigrids liv tragiskt. Sigrid hamnade på mentalsjukhus år 1937 där hon diagnosticerades med schizofreni. Det surrades om att Isaac haft något med saken att göra då han gifte om sig samma år. Sigrid dog under en lobotomi. Isaac fortsatte med ett lyckligt familjeliv i nästan tio år innan han omkom i en flygolycka. Deras konst lever dock vidare och har berikat Sveriges kulturhistoria på många sätt.

Can’t get enough of art? Ta en crash course i konsthistoria à la Bublication.