Från de tidigaste grottmålningarna för 40 000 år sedan till dagens NFT´s – människan har alltid uttryckt sig genom konst. Under antiken fanns den klassiska perioden där allt var vackert och idealiserat – samt realismen, där allt avbildades på ett extremt verklighetstroget sätt. Det följdes av en lång medeltida period där världen som helhet gick bakåt i utvecklingen och mycket av konsten blev tvådimensionell.

Renässansen

Efter den mörka medeltiden kom en period av uppvaknande. 1400-talets “renässans” betyder just “pånyttfödelse”. Konstvärlden exploderade, mycket tack vare den förmögna familjen de Medici i Florens som gav upphov till ordet “mecenat” – alltså någon som sponsrar kreatörer. De tog flera konstnärer under sina vingar – bland andra Leonardo da Vinci och Michelangelo –  och lät dem leva och uttrycka sig som de ville.

Människan hamnade i centrum snarare än idealiserade gudar. da Vinci kan ses som en förebild för en “renässansmänniska”, och integrerade alltid vetenskap i sina verk och kryddade dem gärna med hemliga meddelanden. När han målade jungfru Marias besök av ärkeängeln Gabriel började han studera örnars anatomi – för att göra änglavingarna realistiska – och botanik, för att fylla tavlan med växter. Tavlan Nattvarden visar inte bara den bibliska måltiden mellan Jesus och lärjungarna, utan är även ett experiment med hur färg skulle appliceras. Michelangelo skulpterade och målade högst realistiska människokroppar, in till minsta sena och muskel.

Barocken

På 1600-talet fortsatte den detaljrika och känsloframkallande konst som Michelangelo sysslade med, men svulstiga dekorationer, starka färgkontraster och teatraliska rörelser tog nu plats. Tänk Bachs orgel i Toccata och fuga i D-moll – där har du barocken! Hela perioden kan sammanfattas med ett ord: drama.

Caravaggio, som personifierade barocken, hade ett temperament lika turbulent som hans stil. Med renässansens realism avbildade han gudar och människor badandes i ljus, men i stark kontrast till mörka bakgrunder och ofta i otäcka situationer. Medusa har vitt uppspärrade ögon och blodet sprutar hennes avhuggna hals. En lugnare men samtidigt kontrastfull målare från samma epok är Rembrandt, vars tavlor Nattvakten och Kvällsvarden i Emmaus båda är exempel på hur ljus och mörker kan skapa stämningar och känslor, samtidigt som många detaljer gömmer sig i skuggorna.

På tal om Rembrandt i skuggorna…

Rokoko

Under 1700-talets första hälft föddes den “kitschiga” versionen av barocken. Kvar var det storslagna, men humöret blev lättare och detaljerna nästan lite puttenuttiga. Allt fick gärna vara osymmetriskt och kurvigt, pastellfärgat och ljust. Stora trädgårdar, himmelska änglar och vackra nakna damer var vanliga motiv. Här hittar vi Élisabeth Vigée Le Bruns berömda porträtt av Marie Antoinette och Giovanni Battista Tiepolos Kleopatras bankett där den egyptiska drottningen mer ser ut att höra hemma vid ett europeiskt hov.

Nyklassicism

Runt 1760 kom en reaktion mot rokokon. Nu hade man tröttnat på det koketta. Europa törstade efter allt som hade med vetenskap, filosofi och samhällsstudier att göra och motiven var ofta hämtade från antiken. Exempel är Sokrates död och Napoleon som, likt en romersk general, korsar Alperna i Jacques-Louis Davids tolkning.

Romantiken

Upplysningen hade förändrat världen och människan på ett radikalt sätt. Vetenskapen hamnade alltmer i fokus vilket också ledde till den industriella revolutionen. Som motreaktion började konstnärer nu fokusera på känslor snarare än det intellektuella. Man började måla mer subjektivt och motiven var ofta mer uttrycksfulla. Vacker natur ställdes mot den hårda staden och drömmar och fantasier fick ta plats. Eugène Delacroix målade Friheten på barrikaderna, men istället för att fokusera på specifika ledare lät han friheten själv vara huvudmotivet.

Realism

Under 1840-talet började konsten återigen handla om verkligheten. För första gången hamnade arbetarklassen och vardagslivet i centrum. Visst fanns det skönhet i realismen, men det handlade mer om att avbilda det vackra i det vanliga: människor som stod och pratade som i Gustave Courbets Goddag, herr Courbet eller Manets scener från caféer i Paris. Arbetande drängar och pigor och naturmotiv var också populära, såväl som samhällskritiska tavlor om fattigdom – vilket fick många konstkritiker att rynka på näsan.

Impressionism

Runt 1860 hamnade ljuset åter i fokus, men istället för skarpa kontraster ville man nu fånga ögonblicket. Ljuset precis före en solnedgång, en fiskebåt som ger sig iväg till havs, en flicka som borstar håret. Här har vi Claude Monet med sina trädgårdar och vackra näckrosor och Renoir med sina dansande par. I Sverige målade Anders Zorn familjestunder hemma och ute i naturen.

Modernismen

Modernismen är ett samlingsnamn för många olika konststilar som utvecklades under 1900-talet. Nu ville konstnärer bryta mot allt som var traditionellt. Picassos kubism gick ut på att istället för att följa naturliga linjer måla människor och föremål i olika “klossar” och nästan utklippta former som gav olika vinklar. Guernica visar krigets fasor genom förskräckta ansikten, utsträckta armar och fallande hästar huller och buller om varandra.

Expressionismen visade istället allt från konstnärens perspektiv, inklusive hur denne kände sig när tavlan målades. Van Goghs emotionella tumult syns i hans färgstarka landskap medan norrmannen Edvard Munchs Skriet föreställde hur konstnären själv, men också den moderna människan, är fylld av ångest.

Surrealismen uttryckte det undermedvetna, som likt en dröm kan vara kaotiskt och ologiskt. Ett exempel är René Magrittes bild av en pipa, med underskriften “det här är inte en pipa”,  eller Salvador Dalis flytande klockor i Minnets envishet.

Konsten idag

Det finns mycket vi inte har täckt i den här lilla konstskolan, till exempel Andy Warhol och hans popkonst eller fauvismens rörelse som Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald tillhörde. Men nu har du fått en bra översikt över några av de stora konstriktningarna!