Korsetten – förtryck eller frihet?
En kvinna håller desperat tag om något stadigt medan en annan snör åt hennes korsett. "Ta ett djupt andetag" säger hjälpredan, och så dras snörlivet åt hårdare. Det är en klassisk scen i filmer och tv-serier som Borta med vinden och Downtown Abbey – och i dag har Kardashiansystrarna och Nikki Minaj gjort timglasfiguren hetare än någonsin. Men hur blev det fascinerande plågoredskapet egentligen högsta mode?
Vad är en korsett?
Ordet korsett har sitt ursprung i det latinska ordet för “kropp”, corpus, och har kommit till oss via franskans cors och ette, ändelsen som ges för att göra något mindre, ungefär som cigarr/cigarett och disk/diskett. Korsett kan översättas till “liten kropp” vilket beror på att plagget är format som en del av kroppen, från midjan upp till armhålorna, och har som uppgift att stödja, dra åt och forma just det partiet. För att korsetten ska vara så figurnära som möjligt har den tygband eller remmar som likt skosnören löper i sicksack uppför ryggen eller bröstet – som går att dra åt riktigt hårt.
De första korsetterna
Kvinnor hade försökt få en slimmad figur med hjälp av snörliv och gördlar i hundratals år när den traditionella korsetten uppfanns på 1500-talet. Vem som låg bakom den är det ingen som vet men Katerina av Medici, ökänd drottning av Frankrike, ska ha förbjudit kvinnor att ha för runda midjor vid hennes hov. Den grandiosa Katerina, som kom från en av Italiens rikaste familjer, introducerade många nyheter, exempelvis den moderna företeelsen att äta med kniv och gaffel. Trots att hon var hatad av fransmännen blev allt hon gjorde snabbt trendigt. Drottningen ansåg det oförlåtligt för hovdamer att ha illasittande klänningar och stabbiga midjor, och införde därmed ett förbud. Voilá! Korsetten utvecklades. Sägs det, i alla fall.
Nya ideal
Under de kommande två århundradena tillverkades korsetten av olika material. För att få ordentlig stadga brukade man sy in valben eller långa träbitar. Vissa kvinnor ska ha låtit tillverka korsetter av metall. Korsettmodet blev allt mer en tävling om vem som kunde uppnå den smalaste midjan – och på 1800-talet blev det absurt.
Självaste Napoleon fullkomligen avskydde korsetter och ansåg att de var tecken på fåfänga och samhällets förfall. Det stoppade dock inte plagget från att användas. Dessutom hade man uppfunnit en ny metod: metallomslag runt hålen som snörena träddes genom – som gjorde det möjligt att dra åt ännu hårdare. Den så kallade getingmidjan blev dominerande ideal.
Karlar i korsett
Under 1800-talet var det inte bara kvinnor som fick kämpa för figuren, även det manliga modet var slimmat. Män hade ofta tighta byxor och figurnära rockar som inte förlät bilringar. Särskilt inom aristokratin och militären bar karlar korsetter under sina skjortor för att få en elegant siluett. Tittar du på helfigursporträtt från den tiden kan du se hur de avbildade prinsarna och generalerna står i raka poser med smala midjor, som betonas av livremmar. I England, Sverige och Frankrike var det här modet övergående, men i Österrike förblev det ett “måste” under hela århundradet.
Medicinska komplikationer
Många läkare har varnat för korsetten genom tiderna. Det vansinniga 1800-talsromantiserandet av att se svag och blek ut, gärna svimma då och då, var delvis orsakat av korsetter. Det påpekades också att hårt snörda livstycken kunde ge ärr och deformationer på inre organ, såväl som andnings- och matsmältningsproblem. Att ständigt bära korsett kunde också få ryggmusklerna att förtvina och gjorde att många kvinnor knappt kunde hålla sig upprätta om de inte bar ett stöd.
Ortopediska korsetter
Alla korsetter är dock inte av ondo. En välgjord och figursydd korsett kan vara både bekväm och snygg. Det har alltid funnits ortopediska korsetter som kan hjälpa personer med ryggproblem som skolios eller efter operationer. Korsetten blir då avlastande och förhindrar felaktiga rörelser – men den ska användas på inrådan av läkare och inte som modeaccessoar.
En twist av Madonna
Under 1900-talet ändrades modet radikalt. Första världskriget fick kvinnor att komma ut i yrkeslivet och med det blev kläderna mer praktiska och bekväma. Korsetterna lades på hyllan och istället introducerades byxor och löst sittande klänningar. Korsetten gick från att vara ett obligatoriskt vardagsplagg till något som kvinnor bar till fest eller som sexiga underkläder.
Den svenska popgruppen Army of Lovers lekte på 90-talet med de gamla skönhetsidealen och uppträdde i full mundering med korsetter, krinoliner och peruker – men det var show och inte ett faktiskt mode.
Istället var det Madonna som gav plagget ny betydelse då hon under sin värdsturné Blond Ambition 1990 bar sin numera ikoniska korset designad av Jean-Paul Gaultier, som en slags rustning mot alla klichéer om hur feminin skönhet ska te sig. Bysten var spetsig och konformad och Madonna bar den under en traditionellt maskulin kostym för att blanda förlegade könsstereotyper. Med det förvandlades korsetten från något som kvinnor genomled för att passa in i ett ideal till en kaxig symbol för girl power.
Waist trainers och nya varningar
De senaste åren har en variant av korsetten blivit populär: så kallade waist trainers som påstås ge starka magmuskler och getingmidjor. Kardashiansystrarna, Jessica Alba och Nikki Minaj har alla poserat i detta midjeåtstramande plagg och gjort timglasfiguren till högsta mode igen. Hälsoexperter varnar dock för att använda dem för mycket av samma skäl som förr i tiden. Mode är dock mode och till syvende och sist är det upp till var och en att ha på sig det de gillar. Korsetten kommer nog aldrig försvinna helt, men förhoppningsvis kommer den aldrig bli så extrem som på 1800-talet igen.
Korsettens historia är lång och den har genom århundraden representerat kvinnliga skönhetsideal på flera olika sätt. Den har även använts i medicinskt syfte och varit en symbol för både förtryck och frihet. Från engelska drottning Elisabet I och franska Marie Antoinette till Madonna och Kim Kardashian, men även en och annan man har hamnat i dess tighta omfamning – låt oss ta en djupdykning i detta fascinerande plagg och plågoredskap.