Kräftskivan – frosseriet som föddes ur förbud
Varje år mot slutet av sommaren suger, sörplar och smaskar det svenska folket sig igenom fem miljoner kräftor. Kräftskivan är en tradition som de flesta förknippar med salta smaker och hög stämning. Det är ett uppskattat tillfälle att få njuta av sensommaren, men med varje nubbe blir snapsvisorna allt högljuddare och urartar inte sällan i fullständiga fylleslag. Vi sätter oss vid bordet, tar på oss en fånig hatt och djupdyker ned i denna något slafsiga tradition...
Kungligt frosseri
Det var någon gång på 1500-talet som man i Centraleuropa upptäckte att kräftor passade på matbordet. Vem det var som började är det ingen som vet (it wasn’t me), men när den svenska kungen Erik XIV:s syster skulle gifta sig ville han bjuda på brakpartaj och lade in en mega-beställning till bröllopsfesten. Nu skulle det frossas. Man malde ner kräftorna till en slags färs och gjorde sedan alla möjliga kreativa saker med dom, från kräftpastej och kräftkorv till kräftpannkakor och kräfttårtor. Traditionen blev populär bland Europas många hov och alla som hade råd härmade så gott de bara kunde.
Pest och förbud
Ett par hundra år senare kom något geni på att det också gick att äta kräftan hel, och inte bara som en ingrediens i olika maträtter. På 1800-talet kokades det kräftor för hjärtats lust och svenskarna njöt av varje liten klo. Lite för mycket, visade det sig snart. Kräftorna höll på att ta slut och ett fiskeförbud introduceras mot slutet av århundradet. Nu fick man inte fiska kräftor från november till augusti, men eländet slutade inte där. En svår kräftpest bröt ut och för att svenskar över huvud taget skulle kunna få smaka på sina favorit-skaldjur fick man börja importera delikatesserna från andra länder. Än idag importeras det massor med kräftor varje år från bland annat Turkiet, Spanien och Kina.
Nya tider
Den allra första gången som ordet “kräftskiva” används i skrift är år 1913 i Svenska Dagbladet. Med det menade man både festen och det som dukats upp på bordsskivan. Det nya århundradet förde med sig en hel del sociala och ekonomiska förändringar. Den svenska medelklassen breddades och det började bli ganska vanligt att folk skaffade sig sommarstugor. Med det ändrades matvanorna eftersom man nu fick större tillgång till fiske och egna trädgårdar som man kunde ha trevliga sammankomster i.
Argument under folkomröstning
Allt handlade dock inte om partajande. På 1920-talet pågick en stor samhällsdebatt om huruvida alkohol skulle förbjudas tillfälligt i Sverige precis som i USA. Argumenten haglade från båda sidor, och valresultatet vid folkomröstningen var ett av de jämnaste i landets historia. Nej-sidan vann med två procent, inte minst med hjälp av Albert Engströms slogan “Kräftor kräver dessa drycker” som blev den mest kult-förklarade affischen inom svensk politik någonsin. Kräftorna saved the party!
Svenskarna festar loss
Det var inte bara begreppet “kräftskiva” som var en nymodighet. Svenskarna började också dekorera sina bord (skivor) dagen till ära med långa löpare, girlanger och papperslyktor som föreställde glada månar. Att man valde just månen till att lysa över kalaset beror på att kräftorna fiskades nattetid och att den stora augustimånen ansågs ge den bästa fångsten.
På 1950-talet såg kräftskivorna i princip ut som de gör idag med allt vad det innebär i töntiga hattar och haklappar. Förutom de obligatoriska nubbarna serverades det också öl medan de yngre gästerna fick sockerdricka. Andra tillbehör som etablerades var knäckebröd, västerbottenpaj och starka ostar, gärna avslutat med en härlig efterrätt (om man nu inte befinner sig i Göteborg vill säga, där en kräftskiva innebär havskräftor, baguette och majonäs). Sen 1800-talet hade dessutom snapsvisor blivit populära vid olika tillställningar, och nu blev de ett måste vid kräftskivan. Det i kombination med de enkla, lite kitchiga dekorationerna, papphattarna och faktumet att kräftor måste ätas med händerna gjorde att kräftskivan ofta liknats vid ett barnkalas för vuxna.
Out with a bang
Fram till år 1982 var det förbjudet att fiska kräftor i Sverige fram tills den sjunde augusti. Det här minns många äldre, och för dem är det fortfarande dagen efter som kräftpremiären ska äga rum. Sedan 1994 kan man åter fiska fritt men för de flesta associeras kräftskivan med sensommaren – trots att frysta kräftor är tillgängliga året runt. Det är ett kul sätt att avsluta den varma säsongen på och go out with a bang, helt enkelt, och under det senaste årtiondet har kräftkonsumerandet ökat i rasande takt. Aldrig förr har det varit så populärt med kräftskivor och traditionen ser ut att fortsätta glädja människor under lång tid framöver! Heeeeelaaaan gåååår