Så kan ditt liv på Mars se ut
Människor har länge föreställt sig livet på en annan planet. Med initiativ som Elon Musk’s SpaceX har idén fått fäste på riktigt de senaste åren. Men är det möjligt – och hur skulle ett liv på Mars egentligen vara?
Kost och kläder á la marsian
Om vi en dag ska bo på Mars krävs innovativa lösningar. I början får man importera allt från jorden – så torkad mat lär utgöra en stor del av din diet.
Återvinning lär också bli en större grej. Förmodligen får du exempelvis vara beredd på att återanvända ditt (filtrerade) urin till dricksvatten, precis som astronauterna på dagens rymdstationer.
På Mars finns inte heller samma skydd mot rymdstrålning. Kanske kommer framtida städer täckas av skyddande kupoler i bästa sci-fi-anda. Ett annat alternativ är att vi får knalla runt 24/7 i kläder som skyddar mot strålningen. Eller så uppfinns en extremvariant av dagens solkräm? Vi kan ju förstås kanske istället bygga underjordiska bostäder, eller bosätta oss i någon av de grottor som observerats vid Mars vulkaner.
Sedan har vi gravitationen, som är väldigt låg på Mars. Det blir viktigare att hålla igång musklerna för att de inte ska förtvina. Har du svårt att komma igång med träningen är det alltså hög tid! Det behövs också under ditresan – som med dagens raketmotorer lär ta runt nio månader.
Hur blir vädret?
Kallt. Och mörkt. Medeltemperaturen på Mars ligger på 63 minusgrader. Solljuset är också betydligt svagare än vi är vana vid. Precis som hemma varierar temperatur och solljus med årstiderna, men på Mars är de längre och mer dramatiska. Bygger vi bo på Mars yta får vi också vara beredda på flera veckor långa stoftstormar som täcker allt i sin väg. Stormarna kommer en gång per Mars-år, som är 687 dagar långt. Dessutom är ett dygn 24,6 timmar långt vilket potentiellt kan ställa till problem med både jetlag och sömnstörningar.
Terraformering – next level gentrifiering?
De flesta förutsätter att vi anpassar oss till Mars – men vissa föreslår att vi gör tvärtom, genom terraformering. Det betyder att vi helt enkelt gör planeten mer lik vår egen! En tanke är att tillsätta växthusgaser så att växter kan odlas, och på så vis kunna både skapa syre och stilla vår hunger.
Om det är praktiskt genomförbart råder det dock delade meningar om. Det finns också etiska invändningar. Vi kan ju faktiskt inte utesluta att någon levande organism redan finns på Mars och behöver dess nuvarande klimat.
Klart för avfärd?
Rymdforskare har velat skicka människor till Mars sedan 50-talet och redan 1962 började NASA på allvar planera för en Marsfärd. Men än har vi inte kommit iväg, främst på grund av bristande teknologi och diverse risker. I nuläget verkar de första bemannade Mars-färderna kunna ske tidigast på 2030-talet.
Genom den europeiska rymdstyrelsen ESA’s program ExoMars undersöks just nu planetens kemiska och biologiska förhållanden, samtidigt som man letar efter tecken på tidigare liv. Det finns hopp att få fram bilder och data under detta årtionde!
NASA’s pågående Artemisprogram har också som mål att så småningom ta människor till Mars – och även se över möjligheterna för en framtida kolonisering.
Fram till 2011 undersökte Mars-500, ett projekt av ESA och den ryska Rymdbyrån, de psykologiska förutsättningarna för en bemannad resa. I det sista skedet gjordes en simulerad resa fram och tillbaka där sex deltagare var isolerade – i 520 dagar.
Resultatet var bättre än förväntat! När ledningen försökte överrumpla deltagarna genom att stänga av all kommunikation under en vecka, tyckte de bara att det varit skönt att få vara ifred. De största problemen deltagarna upplevde ska ha varit sömnrelaterade.
Storhetsvansinne eller realism?
För några år sedan fick projektet “Mars One” stor uppmärksamhet. Genom en lång urvalsprocess plockades deltagare fram som skulle tränas för att bo på Mars – för alltid. Det holländska initiativet skulle finansieras genom att göra en reality-tv-serie av det hela. Avfärd skulle först ske 2023 men flyttades fram igen och igen, tills projektet lades ner 2019.
2015 avslöjade en Mars One-finalist, Joseph Roche, att deltagarna i de sista utslagsronderna bara kunde gå vidare om de donerade pengar till organisationen. Vissa tror att allt var ett bedrägeri från start – andra att projektledarna varit naiva.
John Spencer, som designar rymdfarkoster, menar att det är vanligt med privata initiativ där ingen är insatt i rymdbranschen. Man underskattar kostnader och överskattar teknologin.
Den mest kända privata aktören idag är Elon Musk, vars företag SpaceX har som mål att skicka människor till Mars redan 2026 i rymdfarkosten Starship. I januari 2023 rapporterades det om att Starship var redo att skickas ut på en jungfrufärd i jordens omloppsbana inom ett par månader. Hur det blir med Mars återstår att se…