Årets längsta natt

I Sverige brukade den 13 december inte bara vara Lucias dag i den katolska almanackan, det var också det datum som hade årets längsta natt. Det berodde på en räknemiss i den julianska kalendern (som du kan höra mer om i Bublications poddavsnitt om tid) som vi följde fram till 1700-talets kalenderreform. Under den här natten sades djävulen leva rövare då gränsen mellan vår värld och andevärlden suddats ut. Därför “lussevakade” man – alltså höll sig vaken genom natten, med mat och fest. Än idag är lussevakan poppis bland unga, om än med färre julvisor och mer starkdryck.

Ängeln från Västergötland

Runt skiftet från 1700-talet till 1800-talet hade nattmaten ersatts av en frukostbricka på sängen. Det första exemplet på en vitklädd figur som uppvaktar i samband med högtiden hittar vi i Västergötland 1764. Det var dock inte Lucia som vi känner henne idag, utan en slags änglavariant med vingar. Istället för ljuskrona på huvudet höll den här pre-Lucian i ljusstakar. Hon framträdde också oftast ensam eller med ett fåtal följeslagare, i form av stjärngossar.

Överklass dissade tyskt försök

I ett försök att konkurrera ut jultomten som gåvogivare under reformationen lanserade Tyskland “Kinken Jes”. Tyska köpmän tog Kinken Jes till Sveriges överklass, men trots att det inte blev någon hit här anser vissa forskare att hon så småningom gav upphov till den moderna Lucians utseende. Kinken Jes var nämligen en kvinna i vit särk med en ljuskrans på huvudet.

Slutshamead på svensk landsbygd

I bondesamhället var det inte smickrande att utses till “lussebrud”. Bland landsbygdens ogifta kvinnor utsåg man nämligen någon som ansågs “lättfotad”.

Ett annat alternativ var att, i karneval-anda, bära på en Luciadocka i halm. Inte helt olikt luciafirandet i Lucias ursprungsland Sicilien, där man tågar med en silverstaty som innehåller Lucias kvarlevor.

En tradition är född!

Under 1800-talet spred sig luciafirandet över landet, framförallt via studentstäderna. Den första vitklädda Lucia med ljuskrona finns dokumenterad på 1820-talet. Eftersom crossdressing var populärt på den här tiden var Lucian en man.

Hundra år senare börjar smältdegeln av influenser att likna det luciafirande vi är vana vid idag. En svensk text skrevs till en italiensk melodi om Sankta Lucia – och vips! Vi hade en officiell Luciasång.

Det första luciatåget anordnades i slutet av 1920-talet av Stockholms Dagblad, med sjuttonåriga Gudrun Jern – som korats till Sveriges Lucia efter en folkomröstning – i spetsen. Förutom Jern deltog hela 250 personer i tåget, däribland tomtar, tärnor och stjärngossar, men även härolder och fackelbärare.

Från Sicilien till Sverige till – resten av världen

Lucia förekommer även i vissa andra delar av Norden. Firandet har vunnit mark på ännu fler håll – via svenskar som inte tycks kunna släppa traditionen även när de bor utomlands. I London arrangeras varje år ett populärt lucia-event i stadens svenska kyrka. Även i Tyskland och Kina går det att delta i Lucia på svenskt vis.

Du har väl inte missat vår Luciapodd?

Vi diskuterar om Lucia egentligen ett förväxt kinky Jesusbarn och stjärngossarna förklädda trollkarlar? Det finns historiska belägg för att så faktiskt kan vara fallet. Oavsett- Lucia med sin krona lyser upp i vintermörkret och är en kär nordisk tradition men hon höll på att bli helt huvudlös när någon försökte sig på att stjäla hennes huvud 1981!