DNA och genforskning

När ett antal svenska forskare tillfrågades av Svenska Dagbladet vilka Nobelpris som varit viktigast för mänskligheten hamnade upptäckten av dna-molekylen genast i toppen. År 2015 tilldelades Nobelpriset i kemi till tre forskare som bland annat lyckats visa hur dna kan reparera sig självt efter skador. Att människan har dna var dock ingen nyhet – det började vetenskapsmän spekulera i redan på 1800-talet. Den riktigt seriösa forskningen började dock inte förrän i mitten av 1900-talet. Upptäckterna runt dna har lett till en ökad förståelse för allt levandes uppbyggnad samt framgångsrika behandlingar av svåra sjukdomar. Kunskaperna ligger dock ännu i vaggan – vem vet vad de kommer leda till i framtiden?

Viktiga verktyg

Man säger som bekant att nöden är uppfinningens moder; många uppfinningar föds alltså ur ett behov av att kunna utföra olika uppgifter. Hammaren, till exempel, lär ha använts redan för tre miljoner år sedan. Spiken däremot uppfanns inte förrän för några tusen år sedan. Det nämns bland annat i bibeln att romarna massproducerade spikar och att de gjorde enorm skillnad när det kom till konstruktioner av allt från möbler till hus. Andra viktiga verktyg skulle dröja bra mycket längre. Kofoten kom till i 1400-talets Frankrike och har sedan dess underlättat livet för både mekaniker och inbrottstjuvar, medan skiftnyckeln inte uppfanns förrän på slutet av 1800-talet. Svensken Johan Petter Johansson låg bakom den nu välanvända anpassningsbara skiftnyckeln efter att han helt enkelt tröttnat på att kånka omkring på olika storlekar.

Tryckpressen som förändrade världen

Även om skriftspråket uppfunnits flera tusen år tidigare var det Johan Gutenbergs tryckpress från 1439 som kom att revolutionera världen. Plötsligt blev det möjligt att snabbt trycka hundratals texter inom några timmar och med det ökade möjligheterna till kunskap och utbildning. Uppfinningen var dock inte helt oproblematisk – kyrkan var inte förtjust i att tusentals nu fick tillgång till de heliga skrifterna och därmed kunde bilda sig egna uppfattningar om dem.

Som en följd av tryckpressen förfinades även glasögonen; de hade existerat i ett par hundra år men nu blev det viktigt att göra dem mer tillgängliga och tillräckligt bra för att läsa texter. Papper var svindyrt och man ville spara på det genom att trycka små bokstäver – därav föddes behovet av bättre optik.

Medicinska framsteg

Det basala hälsorådet “tvätta händerna” är uppenbarligen än i dag så lätt att glömma bort att vi behövde påminnas om det dagligen under pandemin. Denna kunskap fanns sorgligt nog redan hos de antika romarna men blev som mycket annat en förlorad upptäckt. De romerska militärläkarna hade redan konstaterat att det fanns någon slags patogen som fick sår att infekteras och var därför noggranna med att tvätta händerna. I modern tid dröjde det dock till mitten av 1800-talet då en ungersk läkare vid namn Ignaz Semmelweis på nytt upptäckte vikten av handhygien – han blev dock så föraktad av samtida läkare att han fick ett nervöst sammanbrott och tvångsintogs på mentalsjukhus. Där dog han, ironiskt nog, av ett infekterat sår han fått efter att ha blivit påpucklad av vakterna. Det skulle dröja fram till slutet av 1800-talet tills överlevnadsstatistiken skulle överträffa den antika romerska, efter att vetenskapsmän som Pasteur och Lister utvecklat teorin om kopplingen mellan hygien, bakterier och smitta. Överlevnadsstatistiken vid förlossningar och operationer steg sedan snabbt.