Vandrande stenar i öknen

I Death Valley, Kalifornien, förbryllades man i många årtionden över stenbumlingar på flera hundra kilo som verkade ha förflyttats av sig själva (!) över en uttorkad gammal sjöbotten och lämnat långa spår i sanden. Men för tio år sedan löstes äntligen mysteriet med de vandrande stenarna, eller “sailing stones”, som varit kända av forskare sedan 1940-talet. Eftersom fenomenet bara inträffade en gång vart tionde år hade ingen sett en sten “vandra” med egna ögon – bara spåren i sanden, och senare GPS-mätningar som bekräftade att stenarna faktiskt rörde sig.

Vintern 2013-2014 lyckades dock en grupp forskare fånga fenomenet på film, och gåtan löstes. Nyckeln var en damm ovanför sjöbotten som ibland fryser till på vintern. När isen smälter bildas tunna isflak som vid kraftig blåst driver iväg och knuffar fram stenarna i en hastighet på fem centimeter i sekunden. Isflaken smälter snabbt i solen, men kvar blir stenbumlingarna – och spåren som vittnar om deras färd.

Eldtornados

En tornado av eld ser häftig ut på avstånd, men för allt som kommer i dess väg är den förödande. På 1920-talet dog 38 000 människor när en eldtornado bildats efter en jordbävning i japanska Kanto. Och efter en brand i amerikanska Redding 2018 bildades en eldtornado som var över trehundra meter bred på botten och sträckte sig tolv kilometer upp i luften.

Eldtornados kan också uppstå i samband med “megabränder”, en brand som är väldigt svår att bekämpa eftersom den är så stor att den i princip får sitt egna vädersystem och vindar. Blir hettan och vindarna tillräckligt starka kan luftvirvlarna bilda en brinnande tornado, som i sin framfart drar till sig ännu fler brinnande eller brännbara material.

Isstalaktiter – finger of death

På Antarktis bildas så kallade isstalaktiter när kalla och salta vattenströmmar kommer i kontakt med mindre salt havsvatten. På engelska kallas fenomenet “brinicle”, efter “brine” – saltlag, och “icicle” – istapp. Saltet gör att strömmarna är kallare än noll grader, och när de möter det omgivande varmare vattnet samt istäcket på vattenytan fryser de till en istappsliknande formation på istäckets undersida.

Nybildade isstalaktiter är som tunna rör av is, men när isen uppifrån “göder” dem med kall saltlag växer de sig snabbt tjocka och stadiga, vilket hindrar dem från att smälta.

Under vissa omständigheter kan isstalaktiten nå havsbotten, och när dess spets petar på botten fryser det intilliggande vattnet och en “stig” av is bildas – som fortsätter tills den når lägsta möjliga punkt. Sjöstjärnor och andra bottenlevande havsdjur som hamnar i dess väg fryser fast. Det är inte för inte som isstalaktiter även kallas “finger of death”.

Vulkanblixtar

Ett vulkanutbrott är spektakulärt i sig; lägg då till en drös blixtar mitt i askmolnen!

Askmoln kan liknas vid “riktiga” moln på himlen. Stigande varm luft kondenseras och i molnen bildas blixtar, enligt samma princip som när det åskar. Värmen från utbrottet gör partiklar elektriskt laddade, och när de separeras sker till slut en urladdning i form av blixtar.

Även skogsbränder kan bilda egna moln och blixtar. Ett stort problem eftersom blixtarna kan ge upphov till mer eld – och den här sortens moln avger ju inget regn som släcker dem.

Norrsken

Det mest spektakulära naturfenomen vi kan skåda här i Sverige är norrskenet! Fenomenet är kopplat till jordens poler, det finns alltså även sydsken. Polarsken, som norr- och sydsken kallas med ett samlingsnamn, uppstår då elektroner och andra laddade partiklar från solen faller mot jordens atmosfär. Jordens magnetfält gör att partiklarna lägger sig runt de magnetiska polerna och bildar det magiska skenet.

Vanligast är en gulgrön färg, men beroende på partiklarnas höjd och hastighet förekommer även andra färger som rött, blått och lila.

Eldregnbågar

Om solen lyser på ett högt beläget cirrusmoln i exakt rätt läge kan iskristallerna i atmosfären fungera som en prisma, som solskenet lyser igenom på ett sätt som gör att hela molnet lyser i regnbågens färger.

Cirrusmoln är väldigt tunna, vilket ger den flamliknande effekt som gett fenomenet sitt namn.

Eftersom det krävs väldigt specifika förutsättningar är eldregnbågar mycket sällsynta. Men snygga är de, för de lyckligt lottade som får se dem!

Mer om vår häftiga värld och natur hittar du här: Fibonacci-koden – svaret på hur universum fungerar