Vad är patent?

Ett skydd som innebär att ingen annan än uppfinnaren av en ny, teknisk lösning får använda den kommersiellt, alltså återskapa och sälja den. Uppfinnaren har ensamrätt på den konkreta produkten och/eller hur den används, konkurrenter kan alltså inte kapitalisera på samma uppfinning. Däremot offentliggörs uppfinningen när ett patent godkänns, vilket anses gynna företagsklimatet – andra innovatörer kan utveckla idén vidare till nya banbrytande påhitt. För att få patent måste uppfinningen bland annat “skilja sig väsentligt” från alla andra uppfinningar – i hela världen.

Hur funkar det?

Även om ett patent kan vara mycket lukrativt för uppfinnaren själv, i form av tillverkning och försäljning av de nya produkterna, är patent ofta en handelsvara. Andra entreprenörer kan exempelvis söka licensrätt och använda samma patent. Det är också vanligt att stora företag söker patent för betydligt fler idéer än företaget själv tänker utveckla – i stället säljs de vidare till andra företag.

När kan det bli problem?

Om flera företag äger patent som stoppar varandra från att kunna utveckla sina produkter kan de bilda en patentpool, en “ihopslagning” av flera stycken. Men patentpooler kan, om det rör sig om företag med stora muskler, i praktiken fungera som en kartell – som hindrar nya företag inom samma sfär att etablera sig på marknaden. När symaskinen såg dagens ljus under 1800-talet kom flera med egna varianter på uppfinningen. De enskilda patenten var så beroende av varandra att ingen kunde tillverka en symaskin utan att tassa in på området av någon annans patent. 1856 slog de största tillverkarna ihop sina tillstånd i en patentpool och kartellen kontrollerade marknaden i tjugo år.

Det kan också bli trubbel om någon hinner få nys om en uppfinnares idé innan uppfinnaren själv hunnit få patent. Säkert har du hört talas om Galileo Galilei, exempelvis känd för att ha uppfunnit teleskopet. Men i själva verket fick Galilei nys om idén efter att glasögonmakaren Hans Lippersheys ansökan om patent på just ett teleskop läckte år 1608. Flera astronomer började tillverka egna varianter och Galilei var den rappaste. Läckan gjorde att Lippershey själv fick avslag – eftersom många redan höll på med samma sak.

Är det så farligt då?

För upphovsmakaren är det milt uttryckt snöpligt att se sitt livslånga projekt glida ur händerna, inte minst ekonomiskt. Men det finns också en etisk aspekt när det kommer till patent – där debatten blivit högljudd under pandemin. WHO har tillsammans med hundra länder krävt att vaccintillverkare som Pfizer och Astra Zeneca släpper sina patent så att fattigare länder – där vaccineringen går betydligt långsammare än i väst – själva kan producera kopior och vaccinera sin befolkning. Bolagen har dock vägrat. Kritikerna mot vaccinjättarna talar om solidaritet medan branschen lyfter faran med att ta bort ett så grundläggande incitament för innovation som möjligheten att kunna tjäna pengar.