Olja finns i en mängd olika produkter i vardagen som är lätta att ta för givet.
- Bildelar som däck, säten och stötfångare.
- Bränsle som möjliggör matlagning, transporter och uppvärmning av bostäder.
- Byggmaterial som asfalt, färg, rör och shingel.
- Elektronik som tv-apparater, datorer, surfplattor och mobiltelefoner.
- Hushållsprodukter som köksredskap, mikrovågsugnar, plastmuggar och rengöringsprodukter.
- Leksaker som ballonger, dockor, lego, kritor och actionfigurer.
- Skönhetsprodukter som nagellack, parfymer, smink och hårfärger.
- Textilfiber som akryl, lycra nylon och polyester.
- Vardagliga accessoarer som solglasögon, handväskor och smycken.
Världsekonomin är enormt beroende av råvaran. Olja är dessutom en icke-förnybar resurs – det finns en begränsad mängd i världen som så småningom kommer ta slut.
Oljans betydelse har fått världens mest oljerika länder att gå samman och bilda organisationen OPEC, Organization of the Petroleum Exporting Countries. Tillsammans producerar OPEC:s medlemsländer cirka 40 procent av världens råolja och exporterar cirka 60 procent av världens petroleum. Dessutom finns 80 procent av de globala råoljereserverna i OPEC:s medlemsländer.
Varför bildades OPEC?
1960 grundade fem oljerika länder – Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien och Venezuela – OPEC. Ländernas ledare hade insett att oljepriset skulle sjunka om de konkurrerade med varandra. Länderna insåg också att låga priser skulle ta slut på den begränsade mängd olja som finns i världen snabbare än högre priser. OPEC beskrivs i allmänhet som en kartell som kollektivt kommer överens om att producera en viss mängd olja för att kontrollera priserna. Genom att minska utbudet tenderar oljans pris att stiga och när utbudet ökar sänks priset. För att samordna produktionen träffas medlemsländernas olje- och energiministrar minst två gånger om året.
Stort inflytande
OPEC har påverkat världsekonomin rejält. Första gången OPEC på allvar spände musklerna var vid oljekrisen 1973. Det var ett historiskt år då dollarn plötsligt sjönk drastiskt i värde efter att president Nixon valt att lämna “guldmyntfoten” – ett monetärt system där landets pengar har ett värde direkt kopplat till en fast kvantitet guld. Eftersom oljan är prissatt i dollar gjorde beslutet att oljepriserna blev mycket mer rörliga. Beslutet fick oljeexportörernas intäkter att sjunka och som svar införde OPEC oljeembargo – samt fyrdubblade priset på råolja.
Hur påverkar OPEC det globala oljepriset?
80 procent av de globala råoljereserverna finns i OPEC-medlemmarnas länder. OPEC:s huvudmål är att kontrollera det globala marknadspriset på olja genom att kontrollera utbudet på marknaden. Fördelarna som OPEC lyfter är:
- Stabila oljepriser.
- En effektiv och regelbunden leverans av olja till konsumenter.
- Stadiga intäkter till oljeproducerande länder.
- En förutsägbar avkastning för investerare och entreprenörer i branschen.
Utan OPEC skulle varje land vara fria att producera maximalt med olja för att öka sina intäkter och marknadsandelar. Även om dagens globala oljepriser kan skifta stort hade de varit ännu mer skakiga utan OPEC.
Hur ser framtiden ut för OPEC?
Att utveckla nya energikällor, eller förändra produktionen i grunden, tar tid och därför kommer världsekonomin fortsatt vara beroende av olja. När oljepriset stiger blir det en utmaning för konsumenter att snabbt gå över till andra bränslen. OPEC lär alltså även i framtiden påverka världsekonomin genom att kontrollera oljepriset.
Dock finns det risk för framtida störningar eftersom majoriteten av råoljereserverna finns i politiskt osäkra regioner, som Libyen, Mellanöstern och Persiska viken. Det kan leda till stigande oljepriser och att OPEC tillfälligt tappar kontrollen.
Bublication hoppas att vi klarar ställa om, så att vi får ned oljeberoendet så snart som möjligt.
Medlemmar
De fem första medlemsländerna i OPEC var Iran, Kuwait, Saudiarabien och Venezuela. Därefter har fler länder anslutit sig till organisationen i följande ordning: Qatar 1961, Indonesien 1962, Libyen 1962, Förenade Arabemiraten 1967, Algeriet 1969, Nigeria 1971, Ecuador 1973, Gabon 1975, Angola 2007, Republiken Ekvatorialguinea 2017, Kongo 2018.