Myten om att härda ut

Omkring 65 % av svenskarna hämtar ut medicin varje år, och smärtstillande är vanligast. De flesta är kvinnor, vilket kan förklaras av att de är mer benägna att drabbas av smärtsamma åkommor som fibromyalgi, artros, huvudvärk och ryggproblem. Trots att vi behöver känna smärta för att kunna upptäcka infektioner, sår och skador – kan den samtidigt hindra vårt läkande. Många tror att det är bättre att härda ut, men forskning har visat att det är bättre om kroppen slipper smärta när den ska koncentrera sig på att läka. Det finns också risk att smärtan blir kronisk om värken inte behandlas, så lyssna på din läkare om hon vill att du ska ta smärtstillande! 

Den gamla onda tiden

Att det inte fanns smärtlindrande metoder och mediciner förr i tiden är ett vanligt missförstånd, de fanns – men fungerade inte särskilt bra. I många antika kulturer användes opium, cannabis, örter och akupunktur. Någon narkos var det dock inte tal om, vilket ledde till att operationer utfördes med vakna patienter som i bästa fall supits stupfulla. I värsta fall fick de hållas på plats med remmar och starka assistenter… Ouch!

Narkos – mirakelmedlet

På 1800-talet upptäckte man att det var möjligt att söva patienter med den flyktiga vätskan eter, så att de slapp vara vakna under operationen. Patienterna mådde ofta rätt kasst efteråt, men det gick över. Kort efter det tog kloroform över som narkosmedel, särskilt efter att drottning Victoria av England fött två barn med hjälp av “undermedlet”.

Kokain och krämer

För den som lider av tandläkarskräck är sprutan med bedövning ofta lika hårresande som själva behandlingen. Lokalbedövning innebär att nervsignalerna i ett avgränsat område blockeras under en kortare tid. I slutet av 1800-talet använde läkare kokain för att bedöva sina patienter, men med tiden utvecklades bättre och mindre giftiga medel. Idag kan man få en lokalbedövande kräm som gnuggas in i huden eller på tandköttet.

Vad händer i kroppen?

Smärtstillande fungerar på olika sätt beroende på vad de innehåller. Vissa blockerar smärtsignalerna som går mellan hjärnan och nerverna, andra lättar på svullnad och inflammation. Hur väl ett preparat verkar beror på flera faktorer; var smärtan sitter, hur den uppkommit och hur patienten mår i övrigt. Om man är stressad eller har sömnproblem upplevs ofta smärtan som starkare.

Olika sorter

Ibland fungerar kombinationer av smärtstillande bättre än enskilda medel, medan vissa absolut inte bör blandas. De vanligaste delas in i tre kategorier.

• Paracetamol. Exempelvis Alvedon och Panodil. Får smärta att försvinna tillfälligt och passar vid exempelvis huvudvärk, tandvärk och skador. Lindrar även feber.
• NSAID. Exempelvis Ipren, Voltaren och Velebra. Fungerar antiinflammatoriskt och är bra mot mensvärk och artros.
• Opioider. Innehåller morfin och kodein, exempelvis Treo Comp. Starkare medel som ska användas vid svår smärta.

Är det farligt?

Som med alla läkemedel finns det potentiella faror även med smärtstillande. Elvis, Heath Ledger, Prince, Anna Nicole Smith och Tom Petty dog alla av överdoser, eller för att de blandade smärtstillande med alkohol och andra preparat. Man ska aldrig överskrida den rekommenderade dosen. Bara att ta smärtstillande under längre tid än föreskrivet räknas  som överdosering! Paracetamol kan skada levern, särskilt i kombination med alkohol, och NSAID kan utlösa astmaattacker, skada foster och vara tufft för magens slemhinnor. Morfin och kodein är starkt beroendeframkallande.

Alternativ smärtlindring

Om du inte vill eller kan ta smärtstillande finns alternativa medel som fungerar lindrande. Akupunktur används idag av många sjukhus och fungerar genom att naturliga, smärtstillande endorfiner frigörs när nålarna stimulerar olika punkter. Även massage lindrar värk, såväl som avslappnande aktiviteter som yoga och mindfulness. Vissa naturliga ämnen, exempelvis CBD-olja, kåda från Boswellia-träd och gurkmeja, anses av många fungera mot smärta men än så länge finns inte tillräckligt med vetenskapliga belägg.