Hur miljövänliga är solcellerna?

Solen är en kraftfull och praktiskt taget outtömlig energikälla. Den gör sin grej utan bränsle och avger inte heller utsläpp. Väldigt bra för klimatet, alltså. Men solceller måste tillverkas och sedan transporteras, ofta väldigt långa sträckor. Utsläppen som det medför gör att även solenergi påverkar klimatet negativt. Dock tar det bara tre år, av solcellernas totalt trettio år långa livstid, innan de kompenserat för utsläppen. Brightness!

Hur funkar det?

När solen lyser på solcellerna bildas elektrisk spänning. Den förs vidare genom en växelriktare som omvandlar den till växelström. Solceller förutsätter alltså att solen lyser, men det finns också lösningar med exempelvis batterier som laddas upp så att elen kan sparas till senare.

På vissa platser, som Andalusien i Spanien, finns andra lösningar som gör att solenergi kan erbjudas storskaligt och kommersiellt. Där finns speciella soltorn, omgivna av tusentals speglar som reflekterar solljuset till tornet. Där hettas det upp med en mängd salt som får vatten att förångas. Ångan driver i sin tur på en elgenerator. Det må låta som en uppfinning i någon tecknad film och anläggningarna ser ut att vara hämtade ur en sci-fi-rulle. Men, det är en förvånansvärt effektiv lösning i länder med mycket sol – särskilt då saltet håller sig hett så länge att el kan produceras även under natten.

Solenergi i Sverige – lönlöst?

Av Sveriges totala energiförsörjning står solenergi för ynka 1 procent. Med mörka vinterdagar och regniga somrar har vi sämre förutsättningar än soligare länder, men inte så mycket sämre som man kan tro. Våra långa sommardagar väger till viss del upp för vintermörkret, och när solen lyser under snöiga vinterdagar reflekterar snön solljuset och gör solcellerna än mer effektiva.

Det största väderrelaterade problemet här är att de flesta solceller inte är gjorda för nordiskt klimat. Billigare solcellspaneler är relativt ömtåliga. Vindar, tyngden från snö och kraftiga växlingar i temperatur gör att små sprickor kan uppstå. Dessutom finns det sällan någon garanti för sådana väderförhållanden. Den som är sugen på att ta fram sin egna fossilfria energi måste alltså vara noga med valet av paneler – och läsa garantin ordentligt.

Men solenergi funkar alltså även i ett land som Sverige. Och den är gravt underutnyttjad –  enligt beräkningar skulle den kunna utgöra en tredjedel av Sveriges energiförsörjning! Rätt långt från den där ynka 1 procenten vi har idag alltså…

Subventionera eller inte?

Att staten subventionerar solenergi låter ju som en bra grej för att öka användningen av det miljövänliga alternativet, eller hur? Nja, det tycker inte alla. Vissa menar att subventioner inte längre behövs, och att det dessutom skulle riskera att pressa priserna till den grad att sol- och vindenergi – med forskaren Per Kågessons ord – skulle “kannibalisera på sig själva”.

Vilka risker och möjligheter som ökade respektive minskade subventioner skulle medföra kan diskuteras, men sak står klar: i nuläget är solenergi mer lönsamt för hushåll än för företag.

Fest i framtiden?

I Mexiko, Indien, Italien och USA har man uppnått det som kallas “grid party” på flera håll. Grid party (som ju låter rätt kul jämfört med känslan vi har på vår energimarknad) innebär att solenergi blivit så pass lönsam att den kan framställas utan subventioner och dessutom mäta sig med andra energikällor rent kostnadsmässigt.

Även Tyskland ligger i framkant, framförallt bland privatpersoner. Spanien satsar också stort, där produceras solkraft på stora anläggningar med speglar, smält salt och ångdrivna turbiner.

Det finns förstås risker. Flera europeiska tillverkare har gått i konkurs då solcellerna kan produceras betydligt billigare i exempelvis Kina. Och som vi sett är billigare inte alltid bättre.

Än så länge går det inte att helt byta ut andra energikällor mot solenergi, särskilt inte i Sverige. Men en betydligt större andel av vår energiförsörjning skulle kunna hämtas från solkraft. Med klimatkriser och skyhöga elpriser finns all anledning att misstänka att nästa stora grej blir att människor producerar sin egen el med solceller på taket. Kanske är det inte så konstigt att den mest optimistiska typ av science fiction nu kallas för just “solar punk”.