Pimpad Jesus och sjöjungfruhänder – status prylar då och nu
Märkeskläder, snygga bilar och massor av bling har länge varit symboler för status och rikedom. Förr fanns dock prestigefyllda prylar som vi idag knappast skulle ägna någon större uppmärksamhet. Vad sägs exempelvis om en gräsmatta?
Märkligheternas museum
Ett fint kabinettskåp var förr ett måste för de som törstade efter status. Helst skulle det vara tillverkat av ett dyrt träslag och dekorerat med silver, guld och ädelstenar. De många lådorna kunde användas till kosmetika, brev eller kryddor – eller så stod den bara där för att avnjutas som skrytmöbel.
Det enda som small högre än ett kabinettsskåp var ett kuriosa-kabinettsskåp, där föremål av såväl naturligt som övernaturligt ursprung samlades. Ju märkligare, desto bättre! Vad sägs om delar från mumier, hajtänder, kinesiska miniatyrer och blod från Stockholms blodbad? Andra påstod sig ha enhörningshorn, sjöjungfruhänder eller fjädrar från Fågel Fenix i sina skåp. Hade man råd inredde man hela rum med de märkliga prylarna.
För den seriösa samlaren var det viktigt att kuriosaskåpet var utformat som ett slags museum, och att det inkluderade följande kategorier:
- Scientifica – vetenskapliga föremål som prismalinser eller kompasser.
- Exotica – föremål från fjärran länder, som klädesplagg från Kina eller aztek-smycken.
- Naturalia – märkliga stenar, snäckor och växter eller lämningar från havsmonster och fantasidjur.
- Artificialia – tillverkade saker som mini-klockor och mekaniska figurer.
Den skrytiga gräsmattan
Idag har vartenda hus och park gräsmattor – annat var det förr. På 1700-talet blev det “sista skriket” att ha en stor gräsmatta framför sin bostad. De som hade råd med mark behövde den nämligen till att odla och jaga, och varje kvadratmeter räknades. Rika hade förvisso vackra trädgårdar som de lade stora förmögenheter på att forma i minsta detalj, men gräsmattor var ovanliga – och gräsklipparen hade ännu inte uppfunnits. Att ha en stor bit mark med noggrant klippt gräs visade att man var så rik att man inte behövde odla.
Trenden kom från England, där man tack vare klimatet kunde odla stora ytor med gräs. De vida gräsmattorna var först tänkta som skydd för aristokratin, eftersom de gjorde att man lätt kunde se om någon skurk närmade sig, men snart blev de symboler för rikedom. I Sverige är den stora sluttningen i Hagaparken, beställd av Gustav III, ett berömt exempel. Medelklassen nappade snabbt på modet och försökte åtminstone ha en liten gräsmatta utanför boningen, men när gräsklipparen uppfanns på mitten av 1800-talet började statusen sjunka. Snart kunde ju alla ha gräsmattor!
Julkrubba – fint, farligt, förbjudet
En söt julkrubba är inte ovanligt i svenska hem och kyrkor. Den första krubban ska ha uppfunnits i Italien på 1200-talet av den helige Franciskus, som ville levandegöra julberättelsen genom föreställningar med levande djur och människor. I en kyrka i Rom byggdes en krubba som sades bestå av plankor från stallet Jesus föddes i, och vips var själva krubban ett faktum! Snart blev den ett “måste” för alla kyrkor.
Katolska missionärer tog med sig miniatyrer på sina resor för att konvertera folk och traditionen spred sig i Europa på 1500- och 1600-talet. De riktigt förmögna skaffade fina krubbor att visa upp i hemmet och betalade stora summor för att få figurerna så vackra och verklighetstrogna som möjligt. De tillverkades av elfenben och dyra träslag innan de kläddes i juvelprydda kläder. Vissa var till och med mekaniska – men nu fick kyrkan nog. De grandiosa krubborna betraktades som en styggelse och tonades ned rejält. I England förbjöds julfirandet rakt av.
Pynta upp privat, fortfarande status?
Även i Sverige hade vi julkrubbor, men de överdådiga alstren blev snarare en del av kuriosakabinetten. Det var mest rika katoliker som lät importera ett och annat exemplar, medan protestanterna i landet var misstänksamma. Den första svenska kyrkan med en egen julkrubba blev år 1929 Sankt Petri i Malmö, men inte förrän på 70-talet blev det vanligare. Idag närmar vi oss “skryt-stadiet” igen – åtminstone på privat nivå. Du kan köpa små krubbor i guld och Swarovski-kristaller för omkring 25 000 kronor! Och i Italien, krubbornas födelseland, stoltserar kyrkorna återigen med vackra uppsättningar.
Psst! Gillar du att förkovra dig i då och nu facts? Missa inte vår brain bubble om våra konstiga skönhetsprodukter.