Gert Wingårdh

Varje år delas Kasper Salin-priset ut av Sveriges Arkitekter till byggnader av “hög arkitektonisk kvalitet”. Gert Wingårdh har fått det hela sex gånger – fler än någon annan arkitekt. Senast 2021, för Filborna vattentorn i Helsingborg. Vattentornet, en modern variant av romartidens akvedukter, prisades för sin uttrycksfulla form och “storslagna” arkitektur.

Wingårdh har också ritat Arlandas flygledartorn, Malmö Arena och Victoria Tower i Stockholm. Dessutom har han utformat svenska ambassaden i Berlin och i Washington DC.

Wingårdhs byggnader är moderna med skarpa snitt och vinklar, och han är inte rädd för hus som syns. Något som väcker starka åsikter – åt båda håll. Wingårdh har också fått det mindre smickrande Kasper Kalkon–priset för “fulaste nyproduktion” två gånger. Dels 2013, för bostadshuset Ting1, som senare kallats “coronahuset” eftersom folk tycker att huset liknar ett virus. Dels 2020, för en tillbyggnad på Liljevalchs konsthall som juryn kallade en “bunkerpastich” och “makaber betongkloss”.

Agnes Magnell

Sveriges första kvinnliga arkitekt hette Agnes Magnell. Hon gick arkitektlinjen på Kungliga Tekniska Högskolan 1897 – när kvinnor egentligen inte tilläts gå utbildningen. Men, eftersom Magnell hade släktingar inom ingenjörsbranschen och få personer sökte utbildningen det året, gjordes ett undantag. Hennes pappa bad självaste kungen om dispens! Magnell fick dock inte plugga på samma villkor som klasskamraterna, hon var “specialstuderande” och tilläts inte ens ta examen när utbildningen var klar.

Trots motgångarna lyckades hon jobba som arkitekt! Hon formgav vattentorn i Sala och Söderhamn, samt kraftverksfasader. Ett fåtal av hennes byggnader är kända för eftervärlden, men de utmärks av en nationalromantisk jugendstil – med små fönster, intrikata mönster och detaljerade tak. Hennes stil har också beskrivits som mjuk och varm.

Aron Johansson

Arkitekten bakom flera viktiga byggnader i Sverige, som Riksdagshuset och flera riksbanker i Stockholm, Gävle och Kalmar. Han ritade även televerk för Uppsala, Lund och Halmstad.

Aron Johansson var verksam i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men byggnaderna han utformade i natursten eller mörkrött regel är ofta inspirerade av barock och renässans.

Han var bara 32 när uppdraget som arkitekt till Riksdagshuset damp ner i knät efter att den förra arkitekten avsagt sig det. Arons formgivning ansågs dock omodern och kritiserades hårt av yngre arkitekter, och Aron själv deltog senare i arbetet att förändra och förenkla byggnaden. Men, hans pampiga stil vann mark och han kom att bli en av de flitigast anlitade arkitekterna i Sverige under sin tid i yrket. Never give up!

Esbjörn Adamson, Svante Berg och Lasse Vretblad

Globen, som sedan 2021 heter Avicii Arena, är den största sfäriska byggnaden i världen. Den färdigställdes 1989 och arkitekterna Esbjörn Adamson, Svante Berg och Lasse Vretblad från Berg Arkitektkontor låg bakom den ikoniska designen.

Allt började med att Stockholms stad utlyste en tävling 1895, inför bygget av en ny arena för sport och kulturevenemang. De hade bestämt att byggnaden skulle ha en rund botten, vilket arkitekterna drog till sin spets med idén om att göra hela byggnaden klotformad – och världens största i sitt slag! Men, projektets finansiärer hoppade av i sista stund, så Berg Arkitektkontor fick inte bara rita byggnaden utan även hitta nya finansiärer och byggarbetare.

Drygt två år tog det att färdigställa Globen. Inte illa för en byggnad på 85 meter, med en diameter på 110 meter! Den ovanliga formen tvingade arkitekterna att hitta på fiffiga lösningar. Till exempel löper en balkong längs hela Globens ”ekvator”. Den används för inspektion och service av byggnaden.

Sedan 2010 har Globen en gondolbana som man kan åka längs utsidan av byggnaden och ända upp till toppen. Banan, som kallas SkyView, utformades också av Berg Arkitektkontor, och vagnarna som passagerarna åker i är förstås formade som glober de med.