Framtiden är här: så kommer din värld att förändras
AI är såklart på allas läppar men i kombination med flera andra tekniska framsteg kommer världen som vi känner till den att förändras mycket märkbart dom kommande åren. Det spännande är att det är summan av en drös olika tekniker som kommer att samverka för att förändra världen as we know it!
AI och maskininlärning
Det är svårt att nämna ett område i samhället och vardagen där AI och maskininlärning inte spelar eller kommer spela stor roll. De flesta av oss har sett potentialen med egna ögon i form av programvara där vi kan leka med fotofilter eller låta AI generera texter och bilder utifrån enkla instruktioner.
Ur ett samhällsperspektiv kan AI användas inom stadsplanering, för att upptäcka eller förhindra energiläckage och spåra sådant som tjuvfiske och skogsskövling.
Bioteknik
Bioteknik berör sådant som skogsbruk, läkemedel och livsmedel. Förnybara bränslen är en ständigt aktuell fråga inom biotekniken. Labbproducerat kött är en annan innovation som många ivrigt följer. VI väntar fortfarande tålmodigt om nanosolskyddet som det ryktats om i flera år nu. Tänk er en solsemester utan vit smörja och att kunna ta ett dopp i det blå utan att massa kemikalier förstör havens korallrev, en dusch nanosolskydd som håller i flera veckor trots duschar och bad- dröm!
Blockkedjor
Många har starka åsikter om blockkedjor, men färre förstår dem. Blockkedjor är ett krångligt ämne, men en sak är säker: det är mer än bara kryptovalutor och apteckningar.
Blockkedjor har kallats “internet of trust”. De innebär nämligen transparens och spårbarhet i affärer, samtidigt som parterna kan vara helt anonyma för varandra.
De kan också hålla koll på äganderätt eller hur en produkts värdekedja ser ut. Det senare innebär enligt digitala strategen Judith Wolst att vi i framtiden skulle kunna scanna en vara i en affär och få reda på var den kommer ifrån, hur den färdats, kort sagt hur hållbar den är. Ingen mer vilseledande “greenwashing”, alltså.
Andra sektorer där blockkedjor sägs kunna användas i framtiden är för bankärenden, folkomröstningar och elnät. Brooklyn Microgrid är ett privat initiativ som idag använder blockkedjor för att grannar ska kunna köpa och sälja solenergi sinsemellan.
ICT
Informationskommunikationsteknologier är en tungvrickare som ofta förkortas ICT.
ICT innebär sådant som internet, smartphones, sociala medier och chattprogram: teknik med vilken vi hanterar information samt kommunicera.
De flesta tekniska nyheter som påverkar vår vardag rör just ICT. Ett exempel är hur centrala plattformar för videokonferenser blev för många under pandemin.
Internet of Things
Idag är inte bara datorer uppkopplade till nätet, utan alla möjliga hushållsapparater, prylar och fordon. Med ett samlingsbegrepp kallas detta Internet of Things (IOT). Finns ordet “smart” med i prylens namn, som smart-tv eller smart kylskåp, är det med största sannolikhet ett exempel på IOT.
Allt från larmsystem till hemmets lampor kan idag kollas och styras med appar. I offentligheten används IOT bland annat inom vård och trafik.
Självkörande bilar är ett hett ämne, och IOT är vad som på sikt kan möjliggöra dem i stor skala genom att bilar kommunicerar sinsemellan, med trafikljus och så vidare. Minst lika viktigt som hur vi och de smarta prylarna kommunicerar, är ju hur prylarna pratar med varandra. På så vis kommer vi kanske en dag ha hela smarta hem som samarbetar för att serva oss.
Nanoteknik
Nanoteknik är teknologi i miniatyrformat med stora möjligheter. Med nanoteknik kan helt nya sorters material med finurliga egenskaper tillverkas. Idag ger svenska företaget RISE diverse lättviktsmaterial och ytbehandlingar med funktioner som brandskydd och anti-isbildning som exempel på vad nanoteknik kan åstadkomma. Vi väntar fortfarande på det där nanosolskyddet som sitter bekvämt på huden i 6 månader som det ryktats om. Tänk dig, inget mer klet med vit smörja och kemikalier som hamnar i havet och förgiftar våra korallrev.
Robotar
Robotar blir stort inom vården. På Gävle sjukhus invigdes nyligen en operationsrobot som kan utföra operationer snabbare och skonsammare. Och inom hemtjänsten hjälper robotar brukare att ta medicinen i tid.
I konstvärlden är stenhuggarroboten Robotor en innovation som kan göra stenhuggning säkrare, och användas för att lösa tvister om vem som egentligen äger museiföremål.
De klassiska, människoliknande “Plåtniklas”-robotarna då? Där finns bland andra Boston Dynamics robot Atlas, som kan gå i trappor, utöva parkour och plocka upp och kasta saker. Tanken är att roboten ska kunna användas i miljöer som är farliga för människor.
VR & AR
Virtual Reality har blivit stort inom spelvärlden, och med megahiten Pokémon Go fick augmented reality (ungefär “utökad verklighet”) en stund i rampljuset. Men VR och AR är mer än bara underhållning.
VR-teknik kan användas för att träna exempelvis blivande kirurger. Terapi för att bota fobier och talrädsla är ett annat användningsområde.
Om teknik likt Google glasses slår igenom finns stora möjligheter för AR. Föreställ dig till exempel vägbeskrivningar där du ser din rutt direkt på marken framför dig istället för att invänta instruktioner i en GPS.
3D-printers
3D-printers har potential att revolutionera hur produkter produceras och konsumeras. För flera sorters varor möjliggörs “on demand”-tillverkning som förhindrar onödig massproduktion. 3D-printers möjliggör också individanpassade varor som “levereras” fort, vilket blir praktiskt inte minst för medicinska hjälpmedel.
Summan av det hela
De senaste decennierna har tekniken accelererat, och i fortsättningen lär den tekniska utvecklingen gå ännu snabbare. De nya innovationerna existerar ju inte sida vid sida i vakuum, utan kommer integreras och förstärka varandra.
Och sedan, som Judith Wolst framhåller i en av sina föreläsningar, tillkommer entreprenörers kreativitet och uppfinningsrikedom, som kommer ta tekniken längs vägar vi aldrig kunnat föreställa oss.
Lyssna på vår podd Sustechability tillsammans med Judith Wolst för ett djupdyk i ämnet: