Från Korsika till Paris

En tystlåten invandrarkille med känslor av utanförskap; Napoleon var inte olik många av dagens tonåringar där han gick på den parisiska militärakademin. Allt han ville var att få komma hem till sitt älskade Korsika, som införlivats i Frankrike sedan flera år tillbaka. Han talade franska med korsikansk accent, vilket ledde till öknamn som “det korsikanska trollet”. Svårigheter att få vänner och tjejer fick Napoleon att fly till litteraturen och han läste och skrev intensivt under hela sitt liv.

Vägen till tronen

Napoleons liv förändrades radikalt i och med den franska revolutionen. En månad innan Napoleon fyllt 20 stormades Bastiljen av revolutionärer i juli 1789. Fästningen var en del av Paris försvarsverk och händelsen ses som den franska revolutionens startskott. Revolutionen innebar att idéer som frihet och jämlikhet tog över gamla föreställningar om religiösa traditioner och klass.

Aristokratiska huvuden började rulla ur giljotinen. Det var en tid för “nya män” och den unge löjtnanten tog det gyllene tillfället i akt. I republikens namn ledde han kampanjer för att fastställa den franska dominansen mot både yttre och interna fiender. Han steg snabbt i graderna med sin strategiska begåvning och ledarförmåga – som skulle göra honom till Europas mäktigaste man.

Den första förälskelsen

Vid den här tiden förlovade sig den 25-årige Napoleon för första gången. Hans bror hade gift sig med dottern till en rik silkeshandlare och Napoleon friade till hennes femtonåriga syster Desiree Clary. Hur förälskad han egentligen var är omdiskuterat; vissa menar att han var kär i hennes skönhet, andra att han var ute efter hennes pengar. Oavsett motiv skrev Napoleon en romantisk novell om deras relation, “Clisson et Eugénie”.

Förlöjligade hans kärleksbrev

Året därpå krossade Napoleon Desirees hjärta genom att bryta förlovningen. Han hade blivit förälskad i den sex år äldre änkan Josephine, vars man avrättats under revolutionen. Själv hade hon också stått på kö till giljotinen men kommit undan. Josephine hade stor bekantskapskrets och många älskare. Napoleon fann henne oemotståndlig och Josephine insåg fördelarna med att vara fru till en så lysande stjärna. De gifte sig två gånger, först civilt och några år senare kyrkligt i samband med att Napoleon kröntes till kejsare. Napoleon skrev mängder av kärleksbrev till Josephine, som uppfattats komiska med sina överdrivna kärleksbetygelser och barnsliga klagomål. Josephine roade ibland sina vänner med att läsa upp dem.  Du kan ta del av breven genom en fantastisk uppläsning framförd av skådespelarna Sanjeev Bhaskar och Miriam Margolyes.

Kleopatra som älskarinna

Napoleon genomförde flera framgångsrika härtåg som ökade Frankrikes makt. En av hans militärkampanjer ägde rum i Egypten, dit Napoleon tågade för att klippa av britternas band till den rika nationen. Under tiden där gjorde hans män stora arkeologiska upptäckter, däribland den berömda Rosettastenen – nyckeln till de antika hieroglyferna. I Egypten hade han en romans med en officerares vackra hustru, Pauline Fourès, som följt med sin make utklädd till man. Napoleon lät skicka iväg maken och inledde en passionerad kärlekshistoria med Pauline, som armén gav smeknamnet Kleopatra.

Affären var delvis en hämnd mot Josephine, som ofta var otrogen mot Napoleon, men efter att han återvänt till Paris försonades de. Dessutom hade Napoleon större planer. Genom en genial statskupp blev han enväldig konsul av Frankrike. Han arbetade febrilt med att reformera Frankrikes konstitution och lagar, varav en del finns kvar idag.

Gift med en livmoder

År 1804 lät Napoleon sig krönas till kejsare. Trots att han inte var religiös lyckades han få självaste påven att utföra ceremonin i Notre-Dame – men tog ändå kronan i egna händer och krönte sig själv. Han blev kvar på Frankrikes tron fram till 1815.

Under åren som kejsare stred Napoleon hårt mot många nationer i de så kallade Napoleonska krigen. Efter en katastrofal kampanj mot Ryssland tvingades han abdikera och sattes i exil på ön Elba. Här fick han veta att Josephine dött. Lite tröst fick han, i form av besök från hans polska älskarinna, grevinnan Marie Walewska – och deras gemensamma son. Hon hade delvis varit anledningen till att Napoleon skiljt sig från Josephine år 1810. De lyckades aldrig få barn tillsammans och Walewskas graviditet bevisade att han kunde bli far.

Trots kärleken till Walewska gifte Napoleon sig med österrikiskan Marie-Louise av Habsburg. Initialt kallade han det “ett äktenskap med en livmoder”, då hans enda mål var att få en legitim arvinge. Efter att de träffats ska de dock ha blivit mycket förtjusta i varandra. Lyckan blev inte särskilt långvarig; efter att Napoleon skickats till Elba träffade Marie-Louise en annan.

Länk till Sveriges kungahus

Som hämtat ur en äventyrsfilm lyckade Napoleon fly från Elba. När han återvände till Frankrike möttes han av den numer fientligt inställda armén, något han bemötte genom att hoppa av sin häst och ropa: “Skjut mig om ni vill”. Soldaterna bytte sida och jublade, och Napoleon kunde återvända till Paris i triumf.

De allierade trodde inte sina ögon och förklarade krig mot Napoleon personligen. Till sist besegrades han i det berömda slaget vid Waterloo. Napoleon skickades så långt bort som möjligt och fick spendera resten av sitt liv på ön Sankta Helena utanför den östafrikanska kusten. Här levde han fram till sin död som 51-åring. Dödsorsaken var officiellt magcancer men det spekuleras fortfarande i om han blev förgiftad. Det sista han yttrade på sin dödsbädd var: “Frankrike, armén, Josephine”.

Hur gick det för den bortvalda Desiree? Hon gifte sig med en av Napoleons generaler, Jean Baptiste Bernadotte. Paret påbörjade tjugo år senare den nuvarande svenska kungaätten när Jean Baptiste blev Sveriges kung under namnet Karl XIV Johan – men det är en annan historia.