Beröringens kraft: Från hudhunger till digital distans

Beröringens kraft: Från hudhunger till digital distans

Alltmer förbisedd i vår digitala ålder och skippad under pandemin. Säkert har du också hört storyn om att de bebisar som ligger närmast dörrarna på barnhem klarat sig bättre för barnskötarna passade på att ge dom en liten klapp. Vi snackar fysisk beröring, hudhunger och smekningsrobotar. Livsviktigt för spädbarn men även för oss vuxna visar det sig…

Den optimala smekningen

Lätt, kroppsvarm och i en hastighet på cirka 3 centimeter i sekunden. Så ser den optimala beröringen ut. Det har forskningsstudier där “smekningsrobotar” strukit mjuka penslar mot försökspersoners hud visat.

Det handlar om nerver i huden som skickar välbehagskänslor upp till hjärnan. Dessa nerver reagerar starkast på en beröring som är lätt, innehåller en lagom långsam rörelse och har liknande temperatur som den mänskliga kroppen.

Den livsviktiga beröringen
CUT

Det nyfödda barnet läggs direkt på mammans bröst av en anledning. Fysisk kontakt är nämligen rentav livsviktig för spädbarn. Utan den ökar risken för barndödlighet markant och hud mot hud främjar också amning och minskar smärta hos både barnet och mamman.

Beröringen vi får i spädbarnsåldern påverkar oss socialt och mentalt livet ut, bland annat i form av stresshantering och trygghetskänslor. Dessutom behövs den fysiska närheten för nervsystemets utveckling.

Ett fruktansvärt experiment av psykologen Harry Frederick Harlow visade att apungar som växer upp utan fysisk beröring blir aggressiva, asociala och ångestfyllda. Och människobarn som vuxit upp på barnhem där de inte fått fysisk närhet har visat sig bli apatiska samt fått svårigheter att kommunicera och läsa av andras känslor, problem som bara delvis kunnat åtgärdas om barnen hamnat i tillgivna adoptivhem under sina första år.

Vad gör beröring med oss?

Även i vuxna ålder har vi ett behov av fysisk närhet. Kroppens största organ är fullt av känselkroppar som skickar positiva signaler till hjärnan när någon rör vid dig på ett trivsamt sätt. Och vice versa – även den som utför beröringen får positiva effekter, vilket studier på husdjur och deras ägare visat.

Fysisk kontakt frigör oxytocin, ett hormon som ökar välmående, hos både djur och människor. Dessutom sjunker halten av kortisol, ett stresshormon, liksom blodtrycket.

Vänskaplig beröring, från en uppmuntrande klapp på kollegans axel till kramkalas med kompisarna har positiv inverkan på sociala relationer. Vi känner oss omtyckta, trygga och omhändertagna.

Av den anledningen kan beröring öka vår välvilja till andra och göra oss mer benägna att vara dem till lags, vilket kan vara bra att känna till om du exempelvis råkar i lag med en synnerligen vänskaplig försäljare.

Man har också sett att serveringspersonal som vidrör restaurangbesökarna tenderar få mer i dricks. Och kanske är den härliga beröringen en anledning till att många känner sådan tillit till sin hårfrisörska?

Hungrande hud

I vår digitala tidsålder, och särskilt efter coronapandemin med social distansering och slopade handslag, har fysisk beröring fått en allt mindre plats i samhället.

Enligt Helena Backlund Wasling, en forskare som skrivit om den livsviktiga beröringen, handlar det även om små saker, som hur nätshopping och självscanning gör att vi inte längre får fysisk kontakt med en expedit som ger oss vår shoppingpåse eller växeln i handen. Därtill lider allt fler av ensamhet, och att bo ensam blir vanligare.

Resultatet blir att många idag inte får sitt faktiska behov av fysisk närhet tillfredsställt, något som kommit att kallas för “hudhunger” (jämför med det engelska begreppet “touch starved”).

Kramar, kampsport eller medicin? Bota din hudhunger

Det mest effektiva botemedlet mot hudhunger är förstås beröring: från kompiskramar och gos med partnern till att klappa en hund eller dunka brorsan i ryggen. Men har du svårare att få till beröringen i vardagen finns det andra sätt.

Backlund Wasling teoriserar om att hudhunger skulle kunna vara en anledning till att många söker sig till taktila upplevelser som massage, liksom alternativ vård som akupunktur. Att börja med en fritidsaktivitet där det ingår att röra vid andra, som pardans eller kampsport, är också ett sätt att få in mer fysisk kontakt i livet.

Soloaktiviteter som kan ta udden av hudhungern inkluderar varma bad, bakning (där du knådar för hand istället för att slänga degen i en maskin) och att mysa med en värmekudde eller under ett tyngdtäcke. Att se andra människor röra vid varandra till exempel på film ska också ge utslag i den delen av hjärnan som registrerar beröring.

Hudhunger är idag inte ett medicinskt definierat begrepp, men det verkar onekligen ha verkliga konsekvenser. Kanske borde den tidigare nämnda forskningsroboten skrivas ut på recept för hudhungrare?

Ett annat, måhända mer dystopiskt, alternativ vore att behandla ensamhet med tabletter. Studier på möss har faktiskt visat att det går att blockera de negativa effekter social isolering ger genom att på kemisk väg blockera takykininer, ett ämne som även hos människor ökar i hjärnan vid isolering.

Afefobi – rädslan för beröring

Hur mycket vi gillar, och behöver, fysisk beröring varierar mellan individer. Och så finns det till och med de som har en regelrätt fobi för beröring. Rädslan kallas afefobi (“afe” är grekiska för beröring) och visar sig framförallt i sexuella sammanhang.

You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like

Pandemins ekonomiska arv: En ny ekonomisk era tar form

Blåkulla: Från mörk magi till Påskglädje

Påsk: En tid för genomblöta brudar och flygande klockor

Be Our Lover

Be Our Lover

Join the club
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
rainbow
Pop (T)arts

Kan robot vara lösningen på konststöld?

Med sju axlar, en diamantspets och förmågan att hugga skulpturer i marmor är stenhuggarroboten Robotor inte bara en teknisk bedrift. Möjligheten att replikera gamla mästerverk och återskapa förlorade skulpturer ger...

Ka-ching!

5 tips för en grym hiss-pitch

Einstein lär ha sagt att om du inte kan förklara något för din mormor så förstår du det inte själv. Mannen som en gång myntade relativitetsteorin tryckte på vikten av...

Well-yes

4 vanliga hälsomyter: fakta – eller ursäkt?

Att skilja myt från sanning är svårt, särskilt när vi hört vissa av dem sedan barnsben. Men även om många hälsomyter ofta inte berättar hela sanningen, är det inte ovanligt...

Well-yes

Tvåsamhet – hur monogama är vi egentligen?

Med handen på hjärtat - har du verkligen aldrig sneglat lite extra på någon annan, trots att du är i ett förhållande? Har du till och med gått längre än...

Ka-ching!

Washing – företag försöker framstå som bättre än de är!

Pinkwashing, greenwashing …. är vi konsumenter mer medvetna om vilka val vi gör idag? Det finns mycket som tyder på det. Många är måna om att välja produkter från varumärken...

Bubbles

Här är byn med 587 slott – som står helt tomma

Det var en gång… en storslagen plan om en sagolik by med över 700 slott designade á la Disney. På landsbygden i Turkiet finns idag mycket riktigt också en by...

Sci-hi

Mount Everest – en begravningsplats på världens topp

När toppen på Mount Everest bestegs för första gången 1953 var det en bedrift många drömt om – både innan och efter. Men över 300 personer har mist sina liv...

Bubbles

Sant eller falskt: Titanic

Vad är sant och falskt i Titanic? Spelade skeppets orkester verkligen to the bitter end? Bröts skeppet itu innan det sjönk? Hade en fattig konstnär och en överklassflicka en romans...

Prenumerera

Bli medlem och få tillgång till alla artiklar

Join Now