Föreställ dig att en internetpersonlighet du följer har lagt upp en bild på sig själv i en snygg outfit. Du funderar på vad plaggen kan tänkas kosta och var du kan hitta något liknande. Men, du får reda på att personen har på sig “virtuella kläder”. Plaggen existerar inte – åtminstone inte i den fysiska världen. Känner du dig lurad, inspirerad, förvirrad?

Vad är virtuella kläder?

Kort och gott: kläder i digital form. I grunden handlar det om 3D-modeller, men de bärs ofta av en användare genom att de i princip “klipps och klistras” på en bild av personen. Den färdiga bilden kan sedan exempelvis läggas upp på sociala medier.

Det går att klä en person i virtuella kläder i ett bildbehandlingsprogram, vilket de flesta företag som idag säljer virtuella kläder till privatpersoner gör. Det kan också göras i realtid via video med hjälp av artificiell intelligens. Har du lekt med filter på TikTok fattar du principen!

Vad är poängen?

Förespråkare trycker framförallt på miljön. Klädproduktion står för en hög andel av världens koldioxidutsläpp – mer än flygindustrin. Med virtuella kläder behövs ingen produktion eller transport – du klickar bara till dig din digitala outfit online för att sedan sätta dem på ett foto av dig själv.

Du kan också prova flashiga designerkläder för en långt billigare peng än vad ett fysiskt plagg hade kostat. Kanske är det främst influencers som har nytta av funktionen, men visst finns fler användningsområden. Om du vill ha en proffsig bild på dig själv i kostym till ditt cv, exempelvis, behöver du inte längre gå och köpa en fysisk kostym som du sedan inte har någon användning för.

Kläddesigners har redan idag virtuella kläder som arbetsverktyg. Det gör det enkelt att testa hur ett plagg kommer att se ut i verkligheten och ändra designen utan att slösa tyg och andra resurser.

Den mest praktiska fördelen är kanske hur fenomenet skulle möjliggöra virtuella provrum. Idag, när många shoppar på nätet, skulle vi kunna prova en virtuell avbild av plaggen innan vi beställer dem – och därmed minska risken för ångrade köp rejält.

Förflyttar problemet?

Enligt kritiker är idén meningslös. Man föreställer sig fåfänga influencers som stoltserar med sina digitala kläder på sociala medier och inte så mycket mer än så. Vissa lyfter också att en marknad för virtuella kläder inte nödvändigtvis innebär att överkonsumtionen av fysiska kläder minskar. Lösningen borde kanske snarare bestå i att köphetsen minimeras – istället för att flyttas till den digitala världen.

Hur kommer det bli?

När vi försöker spå framtiden ska vi komma ihåg att det inte är ett helt nytt fenomen. Det finns redan en stor marknad för digitala kläder, exempelvis till avatarer i spel och virtuella plattformar. Tänk bara på så kallade “skins” i Fortnite, som spelare mer än gärna betalar för. Spelar du The Sims eller hänger på Second Life vet du att man även där kan köpa kläder åt sina spelfigurer, antingen tillverkade av spelutvecklarna eller av andra användare.

Eftersom vi kommer allt närmare en storskalig virtuell verklighet – vid sidan av vår egen – med Metaverse i spetsen, lär marknaden fortsätta växa. Fram tills dess kommer vi kanske främst se virtuella kläder i modebutikers digitala provrum.

Virtuella kläder kan också jämföras med fenomenet NFT, ett slags ägarbevis för digital konst. Virtuella plagg kan till och med i sig säljas i form av NFT:s. De båda unga fenomenens utmaningar och framgångar lär bli sammanflätade enligt experter.

Idag ser många inte poängen med varken digital konst eller virtuella kläder, men i en alltmer uppkopplad värld kommer du kanske en dag ha vant dig vid att se dina virtuella ägodelar som lika värdefulla och verkliga som de fysiska. Time will tell!