Antibiotikaresistens är ett av de tio mest allvarliga hoten mot hälsan i världen och WHO varnar för att 350 miljoner människor kan dö inom de kommande 30 åren om vi fortsätter som vi gör. Pandemin kan ha speedat upp processen ytterligare eftersom antibiotika inte bara använts i stor utsträckning – i många länder har det gått att köpa antibiotika receptfritt även om det är olagligt.  Även ekonomi har spelat stor roll. Fattiga länder har inte haft råd att skaffa antibiotika som är framställd för speciella bakterier utan har fått använda mer “allmänna sorter”. Länderna, framförallt i Sydeuropa, Afrika och Sydostasien, är därför särskilt drabbade av antibiotikaresistenta bakterier. 

Men vad är det egentligen som är så farligt med det? Let’s take it from the top!

Vad är antibiotika?

Det finns oräkneliga bakterier på vårt jordklot. De små encelliga organismerna är extremt viktiga för att bryta ner ämnen och skydda kroppsorgan – utan dem skulle vi inte kunna leva. Faktum är att liv på jorden inte ens uppkommit om inte det varit för bakterier. Tycker du att det är creepy med bakterier? Hoppa över det här stycket. Det finns nämligen fler bakterier än celler i våra kroppar: i munnen bor det ungefär sex miljarder och på varje kvadratcentimeter hud av våra handflator cirka 1 500.

Kamp mellan ont och gott

De flesta är livsnödvändiga men det finns också “elaka” bakterier med motsatt effekt. De bryter ner viktiga ämnen och vävnader, infekterar levande varelser och sprider sjukdom och död. Till skillnad från virus, som är döda molekyler som endast kan existera i droppar och olika massor, klarar sig bakterier helt på egen hand och behöver inga “värdar” att hålla sig fast vid. Om du får in elaka bakterier i din kropp börjar de goda slåss mot dem via immunsystemet. Men om elakingarna är för starka kan du drabbas av olika sjukdomar; infekterade sår, magproblem, halsfluss, urinvägsinfektioner, tuberkulos, gonorré och lunginflammation. Not very nice!

Antibiotikans effekt

Antibiotikans mission är att döda de elaka bakterierna. Långt innan penicillinets upptäckt använde människan olika behandlingar av infektioner som funkade – utan att någon visste exakt vad det var som gjorde susen. I antikens Egypten kunde man till exempel lägga mögligt bröd på sår. Läkare i antikens Rom misstänkte att det fanns sjukdomsframkallande partiklar i luft och vatten och var därför noga med renlighet. Det var dock inte förrän 1676 som en holländsk vetenskapsman upptäckte vad han kallade för “små djur som lever omkring oss” och det skulle dröja ytterligare 200 år innan forskare lyckades se hur bakterier förökar sig och orsakar sjukdomar.

Många former

Sakta men säkert började man kartlägga olika typer av bakterier och konstaterade att de kommer i olika skepnader: runda, avlånga eller spiralformade. Salmonellabakterien ser ut som en liten hårig cylinder medan en urinvägsinfektion orsakas av små kulformade bakterier. Den stavformade bakterien Bacillus anthracis leder till mjältbrand hos både människor och djur. Forskare började nu jobba febrilt med att hitta metoder för att döda bakterierna och man återgick till att rengöra händer och instrument noga före operationer. Resultaten var enastående, men upptäckten av mediciner som verkligen bet på de envisa små varelserna kom faktiskt av ren slump!

Genombrottet: kvarglömt bröd

Den skotske vetenskapsmannen Alexander Fleming hade redan på 1920-talet visat hur antiseptiska medel kan skona soldater från svåra infektioner, men hans stora grubbel låg i hur bakterier kan bekämpas mer grundligt. När han kom tillbaka till sitt laboratorium efter en semester hade en av hans bakterieodlingar “invaderats” av mögel från kvarglömt bröd – och alla bakterier hade blivit dödade av det. Eftersom de andra odlingarna, som inte drabbats, mådde prima förstod Fleming att han gjort en stor upptäckt. Tillsammans med två andra forskare lyckades han tillverka det första penicillinet – som till en början gavs till soldater under andra världskriget, innan det blev tillgängligt i bredare skala.

Finlir nödvändigt

Den första antibiotikan kunde bota ett brett register av sjukdomar, men man började nu framställa specifika sorter för att ge mer effektiv behandling. Idag görs bakterieodlingar för att fastställa typen av infektion och vilken antibiotika som behövs – eftersom fel sort inte funkar. Fleming insåg tidigt att bakterier kan bli resistenta och varnade för onödigt användande och för låga doser. När en bakterie utsätts för en låg dos utvecklas ett skydd mot den typen av antibiotika, som sedan blir verkningslös även om dosen höjs. Bakterien kan sedan föröka sig och om man inte hittar en annan antibiotika att motverka den med är det i princip kört. Det är därför det är så viktigt att ta hela kuren om du fått antibiotika på recept – och inte sluta bara för att du känner dig bättre.

Vad kan jag göra?

Minska risken för att en infektion överhuvudtaget uppstår. Det gör du bäst genom att tvätta händerna ofta, hålla rent omkring dig, skölja frukter och grönsaker och äta mat som är väl tillagad. Bakterier kan ta sig in i minsta sår och du bör rengöra dem så fort som möjligt – hur harmlösa de än må verka.

Är du sexuellt aktiv är kondomer det bästa alternativet för att slippa få könssjukdomar och behöva knapra penicillin. Se också till att du är vaccinerad mot de bakteriesjukdomar som det finns vaccin för, som stelkramp och TBC.

Ta heller aldrig ta antibiotika utan en läkares rekommendation. Och, om du måste ta antibiotika, ta ALLTID hela kuren. Det kan rädda fler liv än ditt eget.