Om du tänker på ett brustet hjärta som en slags stress blir det lättare att förstå varför det kan få dödlig utgång. Sorg kan nämligen leda till en form av stressrelaterad hjärtmuskelsjukdom. På engelska kallas det “broken heart syndrome”. Den tekniska termen på svenska är takotsubo kardiomyopati – inte lika romantiskt.

Det som i medicinsk mening klassas som ett brustet hjärta upptäcktes i Japan under början av 90-talet. Takutsubo är ett japanskt ord för en typ av urna som traditionellt används för att fånga bläckfiskar. Syndromet för brustet hjärta fick sitt namn när en röntgenläkare tyckte att en drabbad patients hjärta liknade just en sådan bläckfiskfälla.

Vad händer i kroppen?

Risken för takotsubo karidomyopati uppstår när kroppen plötsligt börjar pumpa ut stora mängder stresshormoner, vilket triggas av traumatiska händelser. Påslaget av stresshormoner gör att delar av hjärtat sluta fungera. Symptomen är ungefär samma som vid en hjärtattack: smärtor i bröstet och svårigheter att andas normalt. Den som drabbas upplever de första symptomen högst ett par timmar efter händelsen.

Även positiva händelser kan leda till samma typ av fysiska reaktion. Ditt hjärta kan alltså brista också av sådant som att vinna på lotteri eller överraskas av en födelsedagsfest. De fallen kanske förtjänar ett eget begrepp – som att “hjärtat spricker av glädje”?

Kvinnor löper störst risk

Det är sällsynt att människor dör av “brustet hjärta”, men av de som faktiskt avlider är de flesta kvinnor som genomgått klimakteriet. Ett av de mest kända exemplen under senare år är skådespelerskan Debbie Reynolds. Hon dog bara en dag efter hennes dotter, Carrie Fisher (mest känd som prinsessan Leia i Star Wars-filmerna). Några år tidigare i Christchurch, Nya Zeeland, miste 185 människor livet under en jordbävning. Veckan efter tragedin dog ytterligare 20 personer av vad de flesta läkarna bedömde som brustna hjärtan.

Läge för oro?

Inte nog med att man blivit dumpad eller att en nära vän gått bort, ska man dessutom vara orolig för att dö på kuppen? Nej, stopp och belägg! Risken att drabbas är extremt liten.

En viktigare lärdom rör hur vårt känsloliv faktiskt påverkar vårt fysiska välbefinnande. Depressioner, stress och negativa känslor som ilska, sorg och rädsla höjer blodtrycket – vilket på sikt kan leda till allvarliga hälsoproblem. Kort sagt: vänta inte med att kontakta vården om du känner dig deprimerad eller sönderstressad. Ta ditt psykiska mående på det allvar det förtjänar! Det tåls att upprepas i vår stressade era – säg hellre stopp innan det blir för sent.