Rädd, räddare, räddast?

Halloween förknippas med USA, men högtidens rötter sträcker sig cirka 2 000 år bakåt. Kelterna firade då samhain, “sommarens död”, där man trodde att gudar och avlidna kom tillbaka. Brasor tändes och mat placerades ut åt anhöriga som gått bort. En del bar masker och dräkter för att inte bli upptäckta av andarna.

Härifrån kommer uttrycket “samhainofobi” – som du lider av om du inte tycker att halloween är lika mysrysligt, utan på allvar är rädd för högtiden.

Så började “trick or treat”

Att ge mat åt döda var inget som kyrkan gillade. År 998 infördes därför den nya traditionen att låta fattiga knacka på hus för att be för dem som dött – i utbyte mot en så kallad “själakaka”. Så var första fröet till “bus eller godis” sått!

Kyrkan införde också allhelgonadagen som en samlingsdag för helgon som saknar en egen dag i almanackan. I Skottland var det från början en romantisk högtid där unga kvinnor spådde varandra för att få reda på vem de skulle gifta sig med.

Målet var att allhelgona skulle konkurrera ut hedniska högtider som samhain, men så blev det icke. Kyrkan införde då “All souls day” den 2 november, för att fira de dödas själar. If you can’t beat ’em, join ’em!

Kontroversiella kostymer

Att klä ut sig på halloween är kul, men inte för alla. Under 2010-talet spreds rörelsen “We’re a culture, not a costume” framför allt i USA, efter att en affisch med texten sattes upp på Ohio University 2011. Syftet var att kritisera utklädnad till olika etniciteter och minoritetskulturer.

Kritik har också riktats mot de “sexiga” halloweendräkter som framför allt säljs till kvinnor. En undersökning i USA visar att en femtedel av de tillfrågade vill vara just sexiga när högtiden firas.

Har du ingen lust att klä ut dig? Vänd dina kläder ut-och-in och gå baklänges på halloween. Den som gör det sägs få se en häxa runt midnatt.

Varför heter det som det heter?

Ordet kommer från All Hallows Eve, alltså natten före All Hallows (allhelgona). Första gången “halloween” förekom i sin nuvarande stavning var i en dikt med samma namn skriven av Robert Burns i slutet av 1700-talet.

När är det egentligen?

Halloween och alla helgons dag är inte samma sak. Alla helgons dag, som blev helgdag i Sverige 1953, är inte heller samma sak som allhelgona. I en svensk almanacka finns båda separat från varandra. So, what’s the difference?

Allhelgona firas den 1 november. All Hallows Eve, halloween, firas natten före, den 31 oktober. Alla helgons dag är dock en rörlig högtid – som alltid infaller på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Fredagen före Alla helgons dag har därför blivit en inofficiell dag för halloweenfirande i Sverige.

Traditionen att tända ljus vid gravar på allhelgona spreds efter andra världskriget. Halloween kom till Sverige långt senare, på 90-talet. Nu är det en av våra mest populära högtider med pumpor, fester för alla åldrar och såklart: utklädnader.

Halloween, Allhelgona, Día de los muertos, Teng Chieh…

Även i Mexiko och Kina hedras de döda med egna högtider. Den mexikanska kallas Día de los muertos – de dödas dag. Här blandas kristendom med aztekiska traditioner. Blomblad placeras ut för att vägleda döda barns själar och altare, så kallade “ofrendas“, sätts upp över avlidna släktingar. Man vakar också vid gravplatser med lyktor och håller onda andar borta med hjälp av musik och parader.

I Kina firas Teng Chieh. Här är det lyktor i form av djur eller drakar som vägleder de döda. Liksom i Mexiko ställer man fram porträtt av avlidna släktingar och lämnar mat åt dem.

När skräck blir verklighet

Barn som fått knark och rakblad gömt bland sitt godis? Ve och fasa! Paranoian som omgärdar det här ryktet har faktiskt grund i verkliga händelser. 1970 fick en femårig pojke i sig heroin från en godisbit. Det visade sig dock komma från en släktings godisgömma och var alltså inte resultatet av illvilja från någon som velat vända på steken “bus eller godis” på ett brutalt sätt. Fyra år senare blev dock en åttaårig pojke mördad av sin pappa, som förgiftat halloweengodiset med cyanid.

Varför håller vi på med pumpor?

Pumpalyktor kallas “Jack O’ Lantern” på engelska. Legenden om Stingy Jack berättar om den ständigt berusade Jack som lyckades undkomma döden tre gånger – genom att lura djävulen. När Jack dog ville varken Gud eller djävulen ha med honom att göra, så han blev kvar på jorden där han än idag sägs vandra omkring med en lykta, gjord av en rova. Japp, en rova!

Före vår tideräkning användes nämligen rovor i Irland för att driva bort onda andar. Irländare som utvandrade till USA började använda pumpor istället, eftersom de var lättare att odla i amerikansk jord. Men – innan pumpan blev utbredd användes andra grönsaker. Halloweengurka, någon?