Fibonacci-koden – svaret på hur universum fungerar

Fibonacci-koden – svaret på hur universum fungerar

Har du någonsin hört "matematik är naturens språk" av en överentusiastisk mattelärare? Hen hade rätt, på flera mystiska sätt…

Fibonacci-sekvensen

Ett par kaniner placeras i ett slutet område och gör det som kaniner gör bäst. Hur mycket växer kaninpopulationen om de får ett par ungar varje månad, som i sin tur börjar föröka sig efter två månader? Det var en av flera mattegåtor i Fibonaccis bok “Liber Abaci” från 1200-talet. Lösningen finns i det som blivit känt som Fibonacci-sekvensen, som mystiskt återkommer gång på gång i naturen omkring oss.

Det finns nämligen en serie tal som hittas i allt från trädgrenar och tallkottar på jorden till Vintergatans virvlande spiraler i universum.

Sekvensen börjar 1,1,2,3,5,8,13,21 och så vidare. Varje nytt tal i följden är summan av de två föregående talen (1+1=2; 1+2=3; 2+3=5…).

Blomblad och grenar “virvlar” sig runt om stjälken eller stammen, snarare än sitter i jämna rader, och bildar så kallade “Fibonacci-spiraler” som utgår från koden. Dessutom är ofta antalet blad hos blommor, “fjäll” hos kottar och liknande också Fibonacci-nummer. Koden verkar alltså grundmurad i hur naturen är uppbyggd! 

fibonacci
CUT
Det gyllene snittet

Säkert har du hört talas om “gyllene snittet”, en formel som räknar ut vad vi tycker är vackert. Studier har visat att ju närmre proportionerna i ett ansikte kommer det gyllene snittet, desto vackrare anses det av de flesta! Gyllene snittet syns även i proportionerna hos djur som delfiner, myror och sjöstjärnor.

Formeln är matematiskt nära besläktad med Fibonacci-koden och handlar om proportionerna när något delas upp i olika stora delar. Förhållandet mellan den längre och den kortare delen, liksom förhållandet mellan helheten och den längre delen, ska enligt gyllene snittet vara 1,618.

Många konstnärer har, medvetet eller omedvetet, använt sig av gyllene snittet i sina verk – bland andra Leonardo da Vinci. Det syns även i gammal arkitektur, som Akropolis i Aten.

Enligt gyllene snittet kan en rektangulär bild delas in i ett rutnät, och där linjerna i nätet korsas dras blicken naturligt. I många bildredigeringsprogram dyker det här rutnätet upp när du beskär en bild, så att flytta runt den så huvudfokuset ligger i någon av ”korsningarna” är ett enkelt knep för att få dina foton att se proffsigare ut!

Mängder av miniversioner

Ett annat mönster naturen gillar är fraktaler. Det innebär att ett föremål är indelat i många bitar som vart och ett för sig liknar helheten. Till exempel liknar små broccolibuketter minivarianter av hela broccolin som de sitter på, precis som grenar liknar de träd som de tillhör. 

Varför alla dessa mönster?

Det verkar onekligen som om moder jord jobbar efter någon slags “kodning”. Filosofen Platon menade att allt i naturen har föregångare eller “blueprints” – som det som vi ser runtom oss bara är kopior av. Andra hävdar att de matematiska formler som återkommer i naturen visar att vi egentligen bara lever i en datorsimulation. Kort sagt: ingen vet. 

I slutet av 1800-talet hade matematikern Wiesner en teori om att Fibonacci-sekvensen var ett sätt för växtlighet att få så mycket solljus som möjligt, men labbtester i modern tid har visat att det inte gör någon skillnad. Den verkliga orsaken återstår för forskare att lista ut. Det finns dock ett matematiskt mönster i naturen som kan förklaras, nämligen…

Hexagoner!

Former med sex “hörn” eller kanter, förekommer ofta i naturen. Titta på snökristaller, sköldpaddsskal, hur såpbubblor lägger sig som en matta över en yta och hur bin gör sin honung! Just det lilla djuret bi har faktiskt fascinerat filosofer och vetenskapsmän genom hela historien, från de gamla grekerna till 1800-talets insektsforskare William Kirby som kallade de surrande rackarna “himmelskt instruerade matematiker”.

Till skillnad från Fibonacci-sekvensen och gyllene snittet finns en förklaring till hexagonernas dominans: det är den bästa formen att fylla en plan yta med, rent “ekonomiskt”. För bin innebär det att de sparar energi när de producerar bivax. För såpbubblor handlar det om ytspänningen, som drar ihop vätskan för att den ska ta så lite plats som möjligt.

You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like
You Might Like

Pandemins ekonomiska arv: En ny ekonomisk era tar form

Blåkulla: Från mörk magi till Påskglädje

Påsk: En tid för genomblöta brudar och flygande klockor

Be Our Lover

Be Our Lover

Join the club
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
Trending
rainbow
Pop (T)arts

Kan robot vara lösningen på konststöld?

Med sju axlar, en diamantspets och förmågan att hugga skulpturer i marmor är stenhuggarroboten Robotor inte bara en teknisk bedrift. Möjligheten att replikera gamla mästerverk och återskapa förlorade skulpturer ger...

Ka-ching!

5 tips för en grym hiss-pitch

Einstein lär ha sagt att om du inte kan förklara något för din mormor så förstår du det inte själv. Mannen som en gång myntade relativitetsteorin tryckte på vikten av...

Well-yes

4 vanliga hälsomyter: fakta – eller ursäkt?

Att skilja myt från sanning är svårt, särskilt när vi hört vissa av dem sedan barnsben. Men även om många hälsomyter ofta inte berättar hela sanningen, är det inte ovanligt...

Well-yes

Tvåsamhet – hur monogama är vi egentligen?

Med handen på hjärtat - har du verkligen aldrig sneglat lite extra på någon annan, trots att du är i ett förhållande? Har du till och med gått längre än...

Ka-ching!

Washing – företag försöker framstå som bättre än de är!

Pinkwashing, greenwashing …. är vi konsumenter mer medvetna om vilka val vi gör idag? Det finns mycket som tyder på det. Många är måna om att välja produkter från varumärken...

Bubbles

Här är byn med 587 slott – som står helt tomma

Det var en gång… en storslagen plan om en sagolik by med över 700 slott designade á la Disney. På landsbygden i Turkiet finns idag mycket riktigt också en by...

Sci-hi

Mount Everest – en begravningsplats på världens topp

När toppen på Mount Everest bestegs för första gången 1953 var det en bedrift många drömt om – både innan och efter. Men över 300 personer har mist sina liv...

Bubbles

Sant eller falskt: Titanic

Vad är sant och falskt i Titanic? Spelade skeppets orkester verkligen to the bitter end? Bröts skeppet itu innan det sjönk? Hade en fattig konstnär och en överklassflicka en romans...

Prenumerera

Bli medlem och få tillgång till alla artiklar

Join Now