Lägg grunden

Välj hur du ska driva verksamheten. Utgå från dina förutsättningar när företaget startas, men ta också hänsyn till din vision för framtiden. Lura också på verksamhetens ekonomiska resurser i början, hur mycket personligt ansvar du vill ha samt hur branschen ser ut.

AB – den vanligaste formen

Aktiebolag, eller AB som det oftast förkortas, är den vanligaste företagsformen. Bolaget består då av delägare som sitter på aktier, där ingen har något personligt ansvar för eventuella skulder i företaget.

För att kunna starta AB behöver du en insats på minst 25 000 kronor. Det kallas “aktiekapital” och motsvarar i praktiken ägarnas aktier. Har du inte pengarna? Någon form av egendom du äger, som kan användas i verksamheten, går även bra att använda som startkapital. För att det ska vara giltigt behöver en revisor värdera egendomen. Dessutom ska en styrelse utses med styrelseledamöter och suppleanter.

Vill du expandera snabbt, kanske till och med på flera marknader, är AB rätt företagsform från start. Det öppnar nämligen också för börsnotering.

Enskild näringsverksamhet

När du börjar i liten skala är enskild näringsverksamhet, eller “enskild firma” som det oftast kallas, rätt start. Det är en kombination av företag och privatperson, där du själv driver din verksamhet och har rätt att fakturera. Du får också anställa personal, genom att registrera ditt företag som arbetsgivare hos Skatteverket.

Att starta egen firma är, till skillnad från AB, helt gratis. Det är en anledning till att många lockas av företagsformen. Kom dock ihåg att det inte finns någon gräns mellan vad som är företagets skulder och dina egna – så don’t go i konken så att säga!

Handelsbolag – för två eller fler

Om du planerar ett verksamhetsprojekt med en partner är handelsbolag ett alternativ. Här är det alltid ägarna, det vill säga bolagsmännen, som har personligt ansvar för skulder eller avtal som görs i företagets namn.

När du startar handelsbolag bör du skriva avtal med den andra ägaren. Det brukar kallas “kompanjonavtal”, och ska fastställa olika bitar ni är överens om; arbetsfördelning, arbetstider, befogenheter och ränta på insatt kapital. Får man inte det här på pränt riskerar man onödiga framtida konflikter.

Ideell förening – utan vinstintresse

Om din verksamhet inte har som huvudsyfte att gå med vinst, kan ideell förening vara rätt företagsform. Vill du exempelvis hjälpa ungdomar som hamnat snett i livet kan ideell förening vara lämpligt – du verkar för ett allmännyttigt ändamål istället för att generera lönsamhet in i verksamheten. Idrottsklubbar eller barn- och ungdomsaktiviteter är exempel på verksamheter som ofta bedrivs som en ideell förening.

Ekonomisk förening då?

Om du bedriver ett projekt med flera medlemmar är “ekonomisk förening” en företagsform att kika på. För att dra igång det måste du ha minst ytterligare två personer vid din sida. Syftet med en ekonomisk förening är att skapa bättre förmåner och villkor för de som är med. Det ska alltså generera ett gynnsamt ekonomiskt utbyte – genom exempelvis ett bättre pris. Konkreta exempel på det är bostadsrättsföreningar och kooperativ.