
Gut brain – så funkar din andra hjärna
Visste du att det inte är någon slump att du får "fjärilar i magen" när du är kär? Bublication benar ut nya rön om din andra, megasmarta, hjärna. Uttrycket "magkänsla" har visat sig ha större betydelse än någon kunde tro...
Hur påverkas hjärnan av magen?
Grunden i kroppens kommunikation är det centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggraden. Men vi har även andra nervsystem – som det enteriska. Det består av 100 miljoner nervceller och inkluderar mage och tarmar. Dess främsta funktion är att ta hand om matsmältningen men det kommunicerar även med hjärnan via en stor nerv som heter vagusnerven. Nervsystemet i magen kan påverka hur vi tänker och känner, vårt beteende och våra reaktioner. Det kallas numera för “den andra hjärnan” av forskare.
Vad menas med “gut brain”?
Maghjärnan behöver inte “huvudhjärnan” för att fungera. Biologer har länge trott att enbart hjärnan kan skicka signaler för att kroppens organ ska arbeta på rätt sätt, men nu vet vi att maghjärnan kan verka på egen hand. Om den stora vagusnerven mellan hjärnan och magen klippts av fortsätter nämligen din gut brain att fungera! När det talas om “magkänslor” är det alltså inte nödvändigtvis hjärnan som skickat direktiv till magen – det kan lika gärna vara tvärtom. När Alfred Einstein sa att “en tom mage inte är en bra politisk rådgivare” var han inte helt ute och cyklade. Att någon som är fräck “har mage” att bete sig på ett visst sätt är inte heller någon slump.
Viktig med goda relationer
De två hjärnorna samarbetar – men de kan också motarbeta varandra om de inte kommer överens. Du kan bli orolig i magen när du blir stressad, du kan också bli stressad eftersom du är dålig i magen. Aptit spelar också en viktig roll. Om du tänker på din favoritmat kan du känna dig hungrig trots att du kanske inte är det. Här är det hjärnan som har skickat en signal till magen. Om magen däremot inte mår bra kan den skicka en signal till hjärnan som får dig att känna dig mätt eller illamående, trots att den är tom. På liknande vis kan kopplingen mellan din hjärna och gut brain ge dig samma sorts lyckokänslor – som när du till exempel känner dig förälskad eller äter något riktigt gott. Hela 90 procent av den ångestdämpande signalsubstansen serotonin produceras i tarmarna och bara 10 procent i hjärnan! Studier har till och med sorgligt nog visat ett samband mellan dålig maghälsa och ökad risk för självmord.
Så vårdar du din gut brain
För att din gut brain ska må så bra som möjligt är det viktigt att de miljontals bakterier som lever i dina matsmältningsorgan är i toppform. Ju fler du har desto bättre. Bakterierna påverkar såväl immunförsvar som känslor och beteende. Av den anledningen är det viktigt att satsa mycket på så kallad prebiotika, födoämnen som hjälper din kropp att producera probiotika. Det betyder bokstavligen “för liv” och inkluderar alla mikroorganismer i din tarmflora. Exempel på välgörande livsmedel är bönor, frön, nötter, honung, vitlök och äpplen, medan tarmfloran mår dåligt av alkohol, sötningsmedel och starka kryddor.
Ät regelbundet
Det är inte bara hur du äter utan också när du äter som påverkar din maghjärna. Forskare har upptäck att tarmfloran sysslar med “städning” mellan varven och ser till att det inte kommit några ovälkomna gäster. Det sker när magen är tom, exempelvis när du sover, men också mellan måltider under dagen. Av den anledningen menar många experter att det inte är fördelaktigt att äta mellanmål eftersom det avbryter städningsprocessen vilket gör att tarmfloran inte kan återhämta sig helt. Antibiotika är en annan stor fiende, som räddar liv genom att ta död på elaka bakterier men som också har ihjäl en massa goda bakterier på kuppen. Om du måste ta en kur antibiotika är det bra att satsa extra mycket på probiotika, men inte samtidigt som du tar medicinen – då får den ju ingen effekt. Istället kan du till exempel ta medicinen på morgonen, äta en pre- eller probiotisk lunch och sedan ta medicin på kvällen igen.
Stärk din gut brain
Förutom en balanserad och varierad kost är det också nyttigt för din maghjärna med träning och meditation. Mindfulness, yoga eller en skön massage hjälper dig att reducera stresshormonet kortisol, vilket i sin tur skyddar tarmfloran. Fysisk aktivitet stärker och stimulerar den. Genom att aktivt arbeta för att må bra i magen kommer du må bra i huvudet – och tvärtom.
Vi rekommenderar varmt boken ”Charmen med tarmen” av Giulia Enders, för den som vill läsa vidare om detta livsviktiga och intressanta ämne!