Vad är hyperinflation?

När värdet på den lokala valutan fullkomligen rasar uppstår den extrema varianten av inflation. Det mest kända europeiska exemplet är Tyskland efter första världskriget, då en tysk mark var värd så lite att vanligt folk gick runt med biljonmarksedlar. Inflationsnivåerna steg så snabbt att en påtår till kaffet kunde kosta mer än den första koppen (!).

Under 2000-talet har både Zimbabwe och Venezuela drabbats av hyperinflation. 2007 steg inflationsnivåerna med nästan 25 000% i Zimbabwe, där det numera cirkulerar sedlar på upp till hundra biljarder zimbabwiska dollar!

Venezuelas hyperinflation började nio år senare efter politisk, social och ekonomisk oro, och inflationstakten steg lavinartat genom åren – tills den låg på flera miljoner procent.

Så uppstår fenomenet

Många faktorer ska till. Inte minst har de länder som drabbats gemensamt att de befann sig i kris. Ett krigsdrabbat land kan ta till sedelpressen under kriget, eller efteråt när den raserade infrastrukturen ska byggas upp.

Därtill krävs ekonomisk instabilitet och låg tillväxt. Kanske har landet stora statsskulder som behöver betalas? Till slut finns ingen annan utväg än att trycka upp jättemängder pengar, och hyperinflationen är ett faktum.

I Tyskland var hyperinflationen resultatet av stora skulder till andra länder efter första världskriget. Särskilt som det rådde osäkerhet angående hur stora summorna egentligen var, samtidigt som Frankrike skickade trupper för att snabba på betalningen. Även Ungern och forna Jugoslavien har haft hyperinflation efter krig. 

Landsflykt och strejk

Samhällen som drabbas av hyperinflation påverkas förstås kraftigt. Särskilt då de redan präglas av social och politisk oro, eller brinnande krig. När priserna skenar och den ekonomiska osäkerheten är stor övergår många istället till byteshandel.

I Zimbabwe började utländsk valuta användas, men även den svarta marknaden växte. I Venezuela blev arbetslösheten skyhög och många lämnade landet.

I Tyskland strejkade människor landet över. Vissa menar också att det politiska kaos som uppstod i hyperinflationens spår lade grunden för Hitlers politiska framgångar.

Förhindra och lösa hyperinflation

Alla länder som drabbats har kunnat trycka hur mycket stålar som helst och därmed driva upp inflationen. Tyskland hade till exempel just gjort sig av med guldmyntfoten. Guldmyntfot betyder att valutan i ett land är knutet till en viss mängd guld som staten sitter på. Det totala värdet på valutan inom landet kan då inte överstiga värdet på guldet.

I Zimbabwe har man försökt lösa krisen genom att officiellt övergå till en annan valuta. Valet landade på den amerikanska dollarn, medan den zimbabwiska dollarn helt slutade tryckas. Idag sker en övervägande del av all handel med amerikanska dollar, men även andra utländska valutor används flitigt.

Även i Venezuela är den amerikanska dollarn populär, 2019 användes den för över hälften av transaktionerna i landet. Officiellt övergick man dock inte till en ny valuta utan satsade istället 2008 på att omvärdera sin egen valuta, bolívar. En bolívar fuerte (“stark bolívar”) blev värd 1000 ursprungliga bolívar. Tio år senare försökte man med samma strategi igen. Nu bildades bolívar soberano (“hög bolívar”) som var värd 100 000 bolívar fuerte!

Alternativa valutor

Både regeringar och vanligt folk hittar alltså sätt att komma runt den lokala valutan under hyperinflation, genom byteshandel eller andra länders valutor. I vår tid kan kanske kryptovaluta vara en alternativ lösning?

Det tänkte i alla fall Venezuelas regering 2018. Då introducerades landets officiella kryptovaluta, petro, som backades upp av landets resurser i form av guld, olja och diamanter. President Nicolas Maduro bestämde 2020 att petro skulle vara obligatoriskt när det gällde betalning av bränsle till internationella flygresor samt statlig service. Bitcoin är ju annars kryptovalutan med stort K. Är den ett alternativ vid hyperinflation, och kan den konkurrera med traditionella valutor?

Nja, menar en kandidatuppsats i nationalekonomi vid namn “Bitcoin – framtidens valuta?”. Bitcoin har en väldigt hög volatilitet, alltså prisrörlighet, vilket kan skapa ekonomisk osäkerhet (något personer drabbade av hyperinflation ju redan har mer än nog av).

Men det finns särskilda omständigheter där bitcoin gör sig bra, framförallt vid internationell e-handel.

Ola Grimsholm, docent och kryptoentusiast, är däremot positiv till bitcoin som ett sätt att komma runt hyperinflation. I Nigeria, menar han, är bitcoin till och med “det enda sättet att skydda sig mot den korrupta regimens hyperinflation”. Bitcoin är ju trots allt helt i dess användares händer, långt ifrån allt vad guldmyntfötter och varma sedelpressar heter.