Vad menas egentligen?

Förkortningen står för de tyska orden Intelligenz-Quotient. På svenska: intelligenskvot. Det handlar alltså om hur pass bra du klarar ett standardiserat intelligenstest.

Kanske har du sett test med olika figurer där du ska lista ut vilken figur som kommer härnäst i ordningen, baserat på de andra figurernas mönster? Det är en del av ett IQ-test, som också består av tester kopplat till minne, läsning och matematik. Allt från verbala till abstrakta och visuella färdigheter mäts.

Vad grundas det på?

Testerna är utformade för att mäta din generella intelligens, den så kallade g-faktorn. Den brittiska psykologen Charles Spearman upptäckte för hundra år sedan att någon som presterar bra på en typ av intelligenstest ofta också presterar bra på andra typer av intelligenstest – även om de baseras på olika skills. Spearmans slutsats: personen har då en hög generell intelligensfaktor, alltså “g-faktor”. Egenskapen baseras på hur snabbt olika nervbanor i hjärnan kopplar till varandra.

Vad är högt och lågt IQ?

Det finns olika typer av IQ-test. Den mest använda är dock Wechslerskalan, som bland annat används av Mensa. Nojar du över ditt eget IQ? Tranquillo!

Ett normalt IQ anses ligga mellan 90 och 109. Ligger du över detta och hamnar på 115 har du alltså betydligt högre IQ än snittet – som ligger på 100. Ett värde på mellan 110 och 119 är över det normala, endast cirka 16 procent av befolkningen har så högt IQ. Ligger du mellan 120 och 129? Congrats – det är ett mycket högt IQ, som ynka 6 procent av befolkningen kommer upp i. Hamnar du över 130 är du bland de 2 smartaste procenten av jordens befolkning. Miniminivån för att få gå med i Mensa är ett IQ på 131.

Den som tros ha haft högst IQ genom tiderna hittills är amerikanen William James Sidis, som levde 1898-1944. Hans IQ bedöms ha legat någonstans mellan hisnande 250 och 300!

Får det lov att vara flytande eller kristalliserat?

Kärnan i intelligens är som vi nämnt g-faktorn. Den delas upp i två kategorier, flytande och kristalliserad. Kategorierna skiljer sig åt, men båda påverkar hur pass bra du löser uppgifter.

Den kristalliserade intelligensen hjälper dig att lösa problem genom tidigare erfarenheter och kunskaper. Den flytande innebär att du istället hittar nya kreativa sätt att lösa problem.

Är IQ det enda som spelar roll?

Betydelsen av IQ är omdiskuterad och förmodligen har du även hört talas om vikten av EQ – emotionell intelligens. Den mäter din förmåga att förstå och hantera dina egna och andras känslor, empati och hur du fungerar i relationer. Att utreda EQ-värde är dock lite krångligare, även om man idag tagit fram flera verktyg för mätningen.

Vuxna kan göra skillnad

Har du gjort ett IQ-test, blivit missnöjd med resultatet och slängt onda ögat mot dina föräldrar? Tja, helt fel ute är du inte. G-faktorn, den faktor som avgör din IQ, är genetisk och IQ är alltså i stor utsträckning ärftligt. Nyare forskning verkar peka på att IQ i större utsträckning ärvs av mamman än av pappan.

Det har dock visat sig att barn föds med ett IQ-spann på cirka 20 – om du får stimulans under din uppväxt, uppmuntras till läsning och ifrågasättande, kan du utveckla ett värde på 110. Växer du upp under tuffare omständigheter utan stimulans av dina hjärnceller kan du istället landa på 90. Ett gott skäl att uppmuntra dina barn till självständigt tänkande!