Sökandet efter sanningen

Antikens romare ansåg att det fanns två sätt att ta reda på en berättelses sanningshalt: 1. tortyr eller 2. supa ner den misstänkte lögnaren. Tidigt upptäckte man att kroppen reagerar när en person ljuger och år 1730 skrev Daniel Defoe, mest känd för Robinson Crusoe, att pulsen påverkas av graden av sanning. Italienaren Angelo Mosso uppfann i slutet på 1800-talet en maskin som mätte blodcirkulationen medan en person svarade på frågor. Flera försök gjordes för att förbättra metoden men det var först år 1921 som den första moderna polygrafen uppfanns av en svensk-kanadensisk (en annan svensk-nordamerikanska uppfinning hittar du här) psykolog och polisofficer, John A. Larson.

Så funkar en polygraf

Ordet polygraf beskriver hur en lögndetektor fungerar och kommer från två grekiska ord: “poly” = många och “graf” = skrift. När man gör ett polygraftest får man flera sensorer fästa på sin kropp: en runt överarmen som mäter blodtryck och puls, två på fingrarna som känner av svettningar och ett par band över bröstet och magen som registrerar andningen. Maskinen noterar sedan förändringar löpande på papper som matas ut ur en maskin, eller visar resultaten digitalt.

Tanken bakom en lögndetektor är att någon som ljuger får högre puls och blodtryck, börjar svettas och andas snabbare – och att man därför kan mäta reaktionerna. Av den anledningen ställs alltid kontrollfrågor innan testet görs, där den som svarar ombes att ljuga om vissa saker och tala sanning om andra. Den som utför testet vet i förväg vad som är sant eller falskt och kan därmed mäta individens reaktioner.

Går det att lura lögndetektorn?

Hur mycket kan man lita på ett lögndetektortest? Tja, om detta tvista de lärde. Det råder dock konsensus inom forskarvärlden att metoden saknar tillförlitligt vetenskapligt stöd. Flera faktorer kan nämligen påverka resultatet.

Är du jättenervös kommer alla dina värden slå i taket – och spänner du musklerna kan du framkalla en falsk reaktion. Knaprar du lugnande eller betablockerare, som hindrar hjärtat från att pumpa snabbare, kan du också lura maskinen. Det är därför polygraftest inte brukar godkännas i rättegångar, däremot kan de ibland leda in polisen på rätt spår. Ett exempel är hustrumördaren David Pietz, som efter att ha misslyckats i ett polygraftest fått polisen att undersöka honom ytterligare och därmed hitta fällande bevis. I ett annat hustrumord kuggades den förmögne landägaren Adrian Prout av polygrafen och förvärrade dessutom saken för sig själv genom att efteråt erkänna att testet varit korrekt.