Mangans historia

I begynnelsen var ordet, och ordet manga består av två japanska tecken för “serie” respektive “bild”. Glasklart!

Den första “proto-mangan”, menar en del mangakännare, är en bildrulle kallad Chōjū giga, eller “handscrolls of frolicking animals”. Där syns en rad olika djur syssla med aktiviteter som brottning och bågskytte. Mer serielik är Saru no Soshi, “apberättelsen”, från 1500-talet – den hade pratbubblor, och bestod av flera olika scener som bildade ett narrativ.

Toba Ehon, den första “riktiga” mangan enligt mangahistorikern Isao Shimizu, kom på 1700-talet och handlade om vanligt folks vardagsliv (kanske en föregångare till manga- och animegenren “slice of life”?). Ordet manga dök dock upp först i slutet av 1700-talet, och blev vanligt ungefär hundra år senare när en dagstidning använde det som beteckning för deras serier.

Tidigt 1900-tal präglades av satirisk manga som inte gillades av regeringen, som i gengäld svarade med censurering och propaganda-manga!

Efter andra världskriget tog många serietecknare (eller manga-ka som de kallas i Japan) inspiration från västvärlden, och på femtiotalet föddes den moderna mangan. Då utkom bland annat serien Astro Boy av Osamu Tezuka, även känd som “mangans fader”.

Manga för alla

Precis som med västvärldens tecknade serier tror många att manga är för barn, men i själva verket finns manga i alla möjliga genrer och för alla åldrar. Till exempel finns genrer som seinen och josei – mörkare, eller mer introspektiva, serier riktade till en mognare publik. Och så har vi den ökända genren hentai – pornografisk manga.

I Japan släpps manga oftast i tidningar där de går som följetonger innan de kommer i de dedikerade volymer i pocketformat som vi är vana att se i Sverige. En mangaserie kan bestå av en enda volym eller flera stycken – och de kan bli väldigt många. Världens bäst säljande manga, pirathistorien One Piece av Eiichirō Oda, består av över 100 böcker!

Den som spanat in en mangapocket har nog märkt att baksidestexten sitter där vi förväntar oss en framsida. Öppnar du ändå boken från den änden får du ofta se en “varningstext” som ber dig börja läsa från andra hållet om du inte vill spoila slutet!

Japanska läses nämligen från höger till vänster, så det är utifrån det som serierna är tecknade. Du bläddrar alltså “baklänges”, och läser rutorna från längst upp till höger till längst ner till vänster. Det krävs lite övning att få rätt på sitt mangaläsande, men ligger du i har du snart vanan inne.

Mangans rörliga syster

Minst lika poppis som manga är anime: japansk tecknad film och tv-serier. De fantasieggande filmerna från Studio Ghibli är väl de animefilmer som är mest kända utanför Japan, även om anime i allmänhet fått ett uppsving i västvärlden under de senaste åren.

Men kollade du på barnprogram runt millenieskiftet fick du nog din introduktion till anime redan då. Eller vad säger du om vi säger: “nu tänker jag bli allra bäst, och bygga upp ett lag” – eller varför inte: “en liten tjej med jättelånga flätor, sådär en fjorton år och rätt söt”? Ja, Pokémon och Sailor Moon blev superhits såväl i Sverige som övriga världen, och de fortsätter dominera i populärkulturen än idag! Pokémon Go fick barn och vuxna att gå man ur huse för att leta monster i sina grannskap. Och inte kan det väl vara en slump att ett av de absolut vanligaste namnen på honkatter är Luna, precis som Sailor Moons magiska katt?

Magiska, moderiktiga tjejer

Sailor Moon skapades av Naoko Takeuchi i början på nittiotalet och tillhör genren “magical girl”. Läser du en manga eller ser en anime där unga tjejer kämpar mot ondska med hjälp av såväl girl power som faktiska magiska krafter är det förmodligen magical girl. Föregås kamperna av sekvenser där hjältinnorna hoppar, glittrar, lyser och snurrar sig in i spektakulära outfits? Då är det utan tvekan magical girl! Och är du sotis på Sailor Moon och hennes kompisars kläder är Jimmy Choo märket för dig.

I början av 2023 släpptes kollektionen Jimmy Choo x Pretty Guardian Sailor Moon. I den ingår skor inspirerade av sailor-tjejerna (och katten Luna), inklusive Sailor Moons ikoniska rosa boots som i Jimmy Choos tappning överösts med Swarovski-kristaller, och väskor med illustrationer från mangan. Takeuchi själv är “extremt glad” åt kollektionen, och menar att tjejerna i hennes manga och Jimmy Choo delar samma egenskaper: ungdom, fantasirikedom och “power”.

Manga och anime har gått från att vara en del av Japans subkultur till att bli en global företeelse som påverkar allt från mode till populärkultur. Denna resa, från de tidiga handscrollsen till dagens internationella fenomen, visar hur djupt dessa konstformer har rotat sig i hjärtat av både Japan och världen. I en tid då kulturellt utbyte är mer levande än någonsin, fortsätter manga och anime att vara brobyggare som förenar människor över hela planeten genom berättelser, konst och, ja, magi.