Barn får tidigt lära sig att mjölk kommer från kor som betar ute på ängarna. Färre barn får höra om havrefält, sojabönor och risodlingar. Något som lär ändras, då allt fler väljer veganska alternativ. En mer miljömedveten marknad har exploderat och med det har konkurrensen hårdnat. Men, spelar det någon roll vilket vi väljer? 

Dolda bovar i det gröna 

Att kor pruttar metangas som bidrar till klimatproblematiken vet vi. Kor behöver dessutom foder från stora ytor odlingsmark som annars kunde ha använts för odling av mat till människor. Men – korna håller landskapet betat och ökar den biologiska mångfalden. 

Problemet med alternativet rismjölk är att ris produceras i enorma mängder. Risodlingar släpper (precis som kor!) ut metangas och kräver mycket vatten. Dessutom är odlingsmarkerna fulla med tungmetaller, exempelvis arsenik som barn är extra känsliga för, som hamnar i riset – oavsett om det odlats ekologiskt eller ej. 

Även sojamjölk är en klimatbov, främst då det liksom ris produceras i stora mängder på bekostnad av annat. Det mesta går till djurfoder och framställning av protein och olja. Endast en liten del blir till vår mat. Titta noga efter certifieringar på sojaprodukter i butikshyllorna! 

Havre är det svenska spannmålet som vajar i vinden. Dess mjölk är nyttig, klimatsmart och kräver inte lika mycket odlingsmark som andra alternativ. Havre är helt enkelt bra på de flesta sätt, vegansk och närproducerad = bra för klimat och människor.  

Måste alla tycka lika? 

När vi väljer vilken mjölk vi vill ha i vårt glas utgår vi alla från olika faktorer. Det kan vara smaken. Det kan vara etiska aspekter – att djur används i syfte att producera mjölk åt oss och inte sina kalvar. Etiken är dock inte alldeles enkel, odlingen som leder fram till ris- och sojamjölk får stora negativa konsekvenser för den lokala miljön och de människor som lever där.  

Man ska heller inte glömma faktorn pengar. Ofta är det dyrt att välja rätt – i synnerhet när det gäller veganskt.  

Vilken variant är bäst för hälsan? 

Alla alternativ har för- och nackdelar. Klassisk komjölk är väldigt näringsrik, men havredryck och sojadryck är lika bra på den punkten. När man jämför handlar det främst om typen av fett samt mängd av vitaminer och mineraler. Energi och kolhydrater kan enkelt fås på annat håll – men proteinerna är bra att ha koll på, liksom typen av fett. Omättade och fleromättade fettsyror är bra, mättade fettsyror är dåliga. För att få en bra balans av näringsämnen bör man alltid välja berikade produkter. Titta därför på vad som INTE ingår eller finns för lite av.  

Glöm inte heller att mat ska vara gott – så även ditt mejeriskafferi! Blanda och variera efter tycke och smak. 

Är du vegan måste du dock hålla extra koll på att du får i dig tillräckligt med vitamin B12 och D, samt mineralerna riboflavin, järn, zink, kalcium, selen och jod – och även omega 3-fetter och protein. Snurrar det i huvudet? Lugn, we got you!  

Så bra är mjölken ur näringssynpunkt  

Komjölk. Innehåller det mesta, men även mättade fetter och kolesterol. Den enda drycken som innehåller vitamin A. Men kanske bör man tänkta- not your mom, not your milk? 

Havredryck. Mycket kalorier och kolhydrater. Bra fettsyror. Ganska lite protein och zink, men mycket fosfor, jod och vitamin D. Saknar vitamin K, folat, järn, magnesium och selen.  

Sojadryck. Få kalorier och kolhydrater. Bra fettsyror. Mycket protein, folat, fosfor och vitamin K. Saknar jod, vitamin B6. Låg halt av vitamin D och E. 

Risdryck. Mycket kolhydrater, lite protein och lite fett. Saknar B6.  

Mandeldryck. Få kalorier, inget protein och låg fetthalt. Mycket vitamin E, okej på vitamin D-fronten. Saknar jod, zink och vitamin K. 

Kokosdryck. Flest kalorier, mest mättade fetter, låg halt protein. Saknar riboflavin, kalcium, vitamin B12, D och E.