Magdansös avslöjar männens hemlighet

De första kända exemplen på “en sista svängom” skedde för 2 500 år sedan när antikens spartaner firade blivande makar. Konceptet att leva rövare och anlita heta dansare kom dock långt senare. Ett av de första kända exemplen var när en polis ryckte ut för att stoppa en “osedlig” sammankomst i New York 1896. Det visade sig vara en svensexa, som inte bara innehöll överförfriskade gäster utan även en magdansös. Skandalen gjorde att fler fick upp ögonen för det som män redan länge hållit på med: hejdlöst festande den sista kvällen som ogift.

Högtid eller hallabalo?

Fenomenet “mökvällar” kom till Sverige under 1500-talet. Den blivande bruden och hennes ogifta väninnor badade ihop som en symbol för oskuld och renhet. För brudgummen organiserades liknande event. Samtidigt brukade parets föräldrar ställa till med gästabud för alla som kommit resande från när och fjärran dagen före bröllopet. På den tiden var prästen hedersgäst – men tillställningarna spårade snabbt ur till rena fylleslag. Så kul fick man inte ha för prästerskapet, som nu förgäves försökte stoppa festerna.

Prästerna lackade inte enbart på supandet under själva kvällen, de ville också förhindra att bröllopsgästerna kom försenade till kyrkan den stora dagen därpå – ofta fortfarande packade.  

Förnedringens födelse

Det hejdlösa festandet omvandlades till lugnare sammankomster i brudens hem under 1800-talet. Männen tilläts dock ha vildare kalas (surprise!). I framförallt södra Sverige hölls “utsparksfester” där den blivande brudgummen kördes ut från sin egen fest medan resten glatt fortsatte utan honom. En slags smäll-på-käften-symbol för att han inte längre var en del av det glada ungkarlslivet. Många tror att förnedringsinslagen vi ser än idag kommer härifrån. Det var till exempel inte ovanligt att man söp ner den blivande maken och dumpade honom framför brudhemmets eller, ve och fasa, prästgårdens dörr.

Festligheterna blev mer avancerade med tiden, särskilt bland överklassen. Under 1900-talet blev det poppis att kidnappa den som skulle gifta sig, för att sedan tvinga dem till allt från karaoke till att springa naken på gator och torg.

Hingst eller höna?

Att festerna kallas bachelor- eller bachelorette party i USA vet du, men visste du att männens fest kallas “stag night” (stag = ung hingst) i Storbritannien? Motsvarigheten för kvinnor är “hen party”. Ja, precis, hönsfest – dit ingen man är välkommen.

Fransmännen kallar festerna för det mer poetiska och ödesmättade: “begravning av livet som pojke/flicka”.

Svenskans “svensexa” och “möhippa” har en lite tristare innebörd, det kommer från gamla begrepp för ung man (“sven”) och ogift kvinna (“mö”). “Hippa” är ett gammalt uttryck för kalas, medan “sexa” för helt enkelt betydde “middag som börjar klockan sex”.

Vett och etikett

På g att delta i en möhippa eller svensexa? Lystring! Det finns vissa oskrivna regler. En nära vän brukar organisera det hela och på dennes axlar vilar också ansvaret att bjuda lämpliga gäster; personer som bruden/brudgummen verkligen gillar, inga föräldrar som det kan vara pinsamt att festa inför och ABSOLUT inga ex! Helst ska huvudpersonen bjudas på allt under festens gång. Här kan det vara klokt att göra upp i förväg om vad var och en ska betala – för att undvika trist stämning kring något som ska vara hundra procent härligt!