En syraresa till sanningen

Myten om att LSD-användning kan leda till sinnessjukdom är en skröna som saknar vetenskaplig grund. Det finns ingen lagstiftning som kopplar antalet gånger någon använt LSD till en juridisk definition av sinnessjukdom. Psykedeliska droger som LSD kan ha djupgående psykologiska effekter, men de leder inte automatiskt till psykiska störningar eller permanenta mentala psykotiska tillstånd.

Ecstasy och hål i hjärnan

MDMA, eller Ecstasy, har omgärdats av myten att det skulle kunna “äta hål” i användarens hjärna. Denna bild har visat sig vara en överdrift och missförstånd av drogens verkliga effekter. Även om MDMA kan ha negativa effekter på hjärnans förmåga att producera serotonin, finns det inga bevis för att det bokstavligen skapar hål i hjärnvävnaden.

En missförstådd jämförelse

Det finns en utbredd uppfattning att crack är betydligt mer beroendeframkallande än kokain i pulverform. Kemiskt sett är dessa två droger nästan identiska, och skillnaden i beroendepotential är minimal. Det är snarare användningsmönstren och leveransmetoderna som skapar en uppfattning om att crack skulle vara mer beroendeframkallande.

Kaffe som väckarklocka

Många tror att kaffe kan nyktra till en person som är berusad. Sanningen är att kaffe inte påverkar hur snabbt kroppen bearbetar alkohol. Kaffe kan göra dig mer vaken, men det minskar inte effekterna av alkohol eller påskyndar processen att bli nykter.

En psykologisk effekt

Det finns en vanlig missuppfattning att LSD kan “gömma sig” i kroppen och orsaka oväntade flashbacks långt efter användning. Forskning visar att LSD inte stannar kvar i kroppen på det sättet. Flashbacks är mer sannolikt psykologiska fenomen snarare än direkta effekter av drogen.

En rökfylld illusion

Många rökare tror att cigaretter hjälper dem att hantera stress. I verkligheten kan nikotin faktiskt öka stressnivåerna. Nikotin skapar ett beroende, och abstinenssymptom kan ofta förväxlas med stresslindring när de tillfredsställs genom rökning.

En farlig likhet

Många tror att receptbelagda opioider är mindre beroendeframkallande än heroin. Sanningen är att alla opioider är lika beroendeframkallande. Missbruk av receptbelagda läkemedel kan tyvärr ofta även leda till heroinanvändning.

En kall sanning

Den gamla myten att alkohol värmer kroppen är missvisande. Alkohol kan ge en tillfällig känsla av värme genom att utvidga blodkärlen och öka blodflödet till hudens yta, men detta leder faktiskt ultimat till en sänkning av kroppstemperaturen.

En fråga om sinnesstämning

Det finns en uppfattning att psykedelika som LSD eller magiska svampar automatiskt leder till dåliga trippar vid höga doser. Verkligheten är att upplevelsen av en tripp beror mycket på användarens sinnesstämning, miljö och sällskap vid användningstillfället.

En grundlös oro

Myten om marijuana som en “gateway drug” till hårdare droger har länge debatterats. Forskning har inte kunnat påvisa något direkt samband mellan marijuanaanvändning och övergång till tyngre droger. Denna uppfattning är mer en kulturell och social konstruktion än en vetenskaplig sanning.

En överdriven rädsla

Det finns en utbredd missuppfattning att fentanyl, en kraftfull opioid, kan absorberas genom huden och orsaka överdos. Faktum är att fentanyl inte kan absorberas genom huden på ett potent sätt, och risken för oavsiktlig överdos via hudkontakt är extremt låg – men inte omöjlig.

I en värld där myter och missuppfattningar om droger florerar, är det viktigt att vi baserar vår förståelse på vetenskapliga fakta. Genom att avliva dessa myter kan vi närma oss en mer informerad och möjligen mer hälsosam syn på droganvändning.