Nobelpriset i litteratur

Nobelpriset i litteratur är väl det mest uppmärksammade av alla nobelpriser, kanske beror det på att det är det pris som är enklast att förstå? I år gick priset till den franska författaren Annie Ernaux. “Äntligen!” för att parafrasera Gert Fylkings glada (och ironiska) utrop som fram tills för några år sedan var ett ständigt inslag när Svenska Akademin varje år presenterade Nobelpriset i litteratur. Precis som många tidigare litteraturpristagare var Ernaux knappast ett namn som var på allas läppar innan hon fick priset. 

Hennes mest centrala verk kan vara Åren (2008). Det är en slags kollektiv självbiografi om livet i Europa efter andra världskrigets slut. Omständigheter (2000) betraktas också som viktig. I denna skildrar Ernaux sina egna upplevelser av en illegal abort hon gjorde i början av 1960-talet. Min far och kvinnan betraktas också som ett viktigt verk. Det släpptes i två volymer (1987 och 1992) men finns utgiven i en bok på svenska. 

Ernaux är den 16:e franska författaren som får litteraturpriset. Svenska Akademien motiverar priset med följande formulering: “för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar.” Som alla andra litteraturpristagare kan hon räkna med ett ordentligt uppsving av sina försäljningssiffror. 

Nobelpriset i fysik 

Om Nobelpriset i litteratur är det av Nobelprisen som får mest uppmärksamhet är priset i fysik definitivt det som är svårast att förstå sig på eller förklara. Det här året går priset till tre personer som var och en för sig bedrivit forskning inom kvantfysikens område. Alain Aspect, John F. Clauser och Anton Zeilinger. Kvantfysik kan uppfattas som ett nästintill obegripligt forskningsfält. Inte bara för människor som saknar examen i fysik utan faktiskt också för forskarna själva…. 

Det här gänget har fått Nobelpriset i fysik för deras forskning på ett fenomen som kallas för kvantsammanflätning. Vad är det? Väldigt förenklat är det ett fenomen som innebär att två partiklar är sammanflätade oavsett hur långt avståndet är mellan dem. Om en partikel på jorden uppför sig på ett visst sätt så kan man från dess beteende utläsa hur den andra partikeln i paret uppför sig. Även om den andra partikeln finns i andra änden av universum. Ungefär så. Vad som gör detta så konstigt är att kvantsammanflätning inte går att förklara med de fysiska lagar vi upplever i vår vardag. Och för att göra det ännu mer förvirrande kan forskarna själva ännu inte förklara varför eller hur kvantsammanflätning uppstår. Bara att det existerar. 

Så vad har de här tre herrarnas forskning för praktisk betydelse? Det kvantfysiska forskningsfältet är fortfarande en ung vetenskap och det finns mängder kvar att utforska. Deras upptäckter kommer dock ha betydelse. Bland annat för datakryptering (till exempel för att skapa säkrare lösenord), utveckling av starka teleskop och kvantdatorer. Det sistnämnda är supersnabba datorer som än så länge bara existerar i ett fåtal labb på olika platser i världen. 

Nobelpriset i kemi 

Nobelpriset för insatser på kemins område delas precis som fysikpriset mellan tre personer: Carolyn R. Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless. Priset får de för att ha utvecklat arbetsmetoderna inom en form av kemi som kallas för klickkemi. Så vad är då detta? Klickkemi är en metod för att bygga molekyler, en process som fram tills nyligen både var kostsam och komplicerad. Genom de metoder som pristagarna utvecklat blir det betydligt enklare att bygga beståndsdelarna i allt från mediciner till metaller och levande vävnader. 

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 

Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin är en svensk genetiker vid namn Svante Pääbo. Han får Nobelpriset för att ha lyckats kartlägga Neanderthalmänniskans arvsmassa, något som under lång tid ansågs helt omöjligt. Detta har i sin tur lagt grunden till ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik. Förutom detta tycks han av bara farten ha upptäckt en ny släkting till oss, Denisova, en människoart som levde för mellan 200 000- 400 000 år sedan. 

Pääbos upptäckt har tydliggjort länken mellan oss, Homo Sapiens, och våra förhistoriska släktingar. Samtidigt har han också klargjort hur gener för bland annat motståndskraft mot infektioner ärvts från våra förfäder och hur dessa spelar roll för oss idag. 

Nobels fredspris 

Nobels fredspris delas mellan två organisationer och en person. Personen i den här trion är Alex Bialiatski. En belarusisk frihetskämpe som prisas för sitt oförtröttliga arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i Belarus från mitten av 1980-talet och framåt. Han grundade bland annat organisationen Viasna (vilket betyder ”vår”) som stöttat fängslade demonstranter och deras familjer. Bialiatski själv satt i Belarusiskt fängelse mellan 2011-2014. 

Organisationen Memorial grundades 1989 i Ryssland och är det landets största människorättsorganisation. De har sedan starten samlat in information om och försökt motarbeta politiskt förtryck och inskränkningar på mänskliga rättigheter. 

Den sista nobelpristagare för Nobels fredspris är The Center for Civil Liberties. En organisation som grundades i Kiev 2007. Deras syfte är att jobba för demokrati och mänskliga rättigheter i Ukraina. Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har organisationen främst fokuserat på att dokumentera ryska krigsbrott.