Låt oss djupdyka i the man of the hour….

Han föddes i början av förra sekelskiftet (22 april 1904) in i en icke praktiserande judisk familj i the big apple. I Manhattan-lägenhet där han växte var väggarna prydda med konst av van Gogh Gogh, Cézanne, and Gauguin. Hans mor Ella Friedman var konstnär och hennes familj hade bott i New York i generationer; hans far en tysk immigrant som importerade textil. Tillsammans fick dom mycket begåvade barn och även Roberts yngre bror Frank blev fysiker.

Redan som ung visade Oppenheimer prov på en exceptionell intellektuell förmåga och en passion för vetenskap. Han gick ut som klassetta från Ethical Culture School of New York och studerade sedan fysik vid Harvard. Han fick snabbt erkännande för sina bidrag till kvantmekanikens framväxt och var en lysande forskare.  Han specialitet var atomlära och han utvecklade en djup förståelse för atomens inre struktur och beteende.

Hans insikter och teoretiska arbete banade vägen för en helt ny era inom fysiken och hans forskning kring neutronstjärnor och svarta hål banade också vägen för senare upptäckter och teorier inom astrofysiken.

Manhattanprojektet och utvecklingen av atombomben

Under andra världskriget blev Oppenheimer en central figur inom Manhattanprojektet, det hemliga forskningsprogram vars uppgift var att utveckla den första atombomben. Han var ansvarig för att samla de bästa vetenskapsmännen i världen och leda deras ansträngningar för att producera kärnvapen. Oppenheimers vetenskapliga insikter och hans ledarskapskapacitet var avgörande för framgången för projektet.

Oppenheimer och hans team övervann en rad tekniska och teoretiska utmaningar för att konstruera atombomben. Han spelade en nyckelroll i utvecklingen av detonatorer och kärnreaktorer som krävdes för att kunna producera tillräckligt med klyvbart material. Oppenheimer visade inte bara sina vetenskapliga färdigheter, utan även sin förmåga att organisera och inspirera forskare med olika bakgrund.

Den 16 juli 1945 genomfördes så Trinity-testet, den första provsprängningen av en atombomb någonsin. Oppenheimer beskrev senare händelsen genom att citera en rad från hinduisk text: “Nu har jag blivit Döden, förstöraren av världar.” Detta citat fångade den dubbla naturen hos Oppenheimer – å ena sidan en vetenskapsman som förändrade världen genom sin kunskap, å andra sidan en man med insikt om konsekvenserna av hans skapelse.

CIA:s övervakning av Robert Oppenheimer

Efter kriget började CIA övervaka Oppenheimer på grund av misstankar om att han hade kommunistiska sympatier. Hans tidigare vänsterorienterade åsikter och kontakter väckte oro inom underrättelsetjänsten. Oppenheimer tvingades att genomgå säkerhetsgranskningar och förhör, och hans tillgång till hemlig information begränsades. Övervakningen påverkade både hans karriär och personliga liv.

CIA:s intresse för Oppenheimer avtog dock snart, och han återfick en viss frihet. Trots det lämnade övervakningen en bestående påverkan på Oppenheimers rykte och förmåga att fortsätta sin forskning. Hans tidigare ansträngningar och framstående insatser som en av världens främsta fysiker blev i viss mån skuggade av de politiska intriger och misstankar som omgav honom.

Kärlekslivet som skakade världen

Oppenheimer hade också ett tumultartat kärleksliv som väckte stor uppmärksamhet. Han hade flertalet affärer och var gift två gånger. Den mest kända av hans kärleksaffärer är den med Jean Tatlock som var en radikal politisk aktivist. Deras förhållande var stormigt, präglades av intensitet och de delade inte bara en passion för varandra utan politik och intellektuell stimulans. Förhållandet blev hårt ansatt av rykten och spekulationer och tog slut 1939. Tatlocks tog senare sitt eget liv, präglad av psykisk ohälsa och depression vilket resten av livet påverkade Oppenheimers känsloliv djupt.

Först 1962 bad den amerikanska regeringen informellt om ursäkt för den kräkning och övervakning har råkat ut för av CIA när president Kennedy bjöd in honom på middag i Vita Huset. Han blev också tilldelad den högsta utmärkelsen av det prestigefulla priset Fermi Award. Ett livsöde to say the least och vi är mycket peppade på filmen om hans liv som har premiär den 21a juli!