Uttryck för uttryck

First things first. Det finns flera, liknande uttrycksformer som man gett egna definitioner för att skilja dem åt. Ett ordspråk är en fras som inte går att ändra på och som innehåller vishet, exempelvis “Den som ger sig in i leken får leken tåla.” “Gott samvete är bästa huvudkudden.” “Efter regn kommer solsken.” Idiomatiska uttryck är en annan variant och kan till skillnad mot ordspråk böjas och justeras, exempelvis “dansa efter någons pipa” som lika gärna kan lyda “han dansade efter chefens pipa”. Gemensamt är dessa uttryck oftast inte går att översätta till andra språk. Säger du “that’s another five” eller “give the iron” kommer ingen engelskspråkig fatta ett dyft!

Obegriplig vishet

Vi vet redan att ordspråk är menade som visdomsord men i vissa fall tycks de vara allt annat. Ibland beror det på att språket är uråldrigt. Ta till exempel “bättre att stämma i bäcken än i ån”. Ordet “stämma” betyder att stoppa flytande vätska på gammal svenska, och därför menar man med uttrycket att det är bättre att stoppa något på ett tidigt stadium. Yngre brukar inte heller förstå “sedan Eldkvarn brann” som något som hände för mycket länge sedan eftersom en kvarn vid det namnet, och inte rockgruppen, faktiskt brann i Stockholm år 1878.

Om du säger att två personer “hänger ihop som ler och långhalm” betyder de att de är supernära, men det låter ju inte särskilt fräscht. Det beror på att man förr brukade bygga hus genom att blanda lera och halm och därför hängde de onekligen ihop. Och när något genomförs trots alla väder och motgångar brukar man säga “i ur och skur”, där ur är ett gammalt ord för stormande nederbörd – ungefär som “yrväder” idag.

Uttryck som inte funkar längre

Förvirringen fortsätter. Varför säger svenskar till exempel “klart som korvspad” när något är uppenbart, trots att alla vet att just korvspad brukar vara grumligt? Vissa språkforskare menar att det ursprungligen varit ironiskt menat och att vi använder det på fel sätt idag. Att säga att något var “klart som korvspad” betydde alltså förr att något var totalt oklart, ungefär som att svara “det är ju alldeles strålande” när något uppenbarligen håller på att gå åt skogen. “Gå åt skogen” är förresten en gammal uppmaning åt någon att försvinna, och är en förmildrande omskrivning av “dra åt helvete”.

Ett annat uttryck som tyvärr inte riktigt funkar idag är “som ett brev på posten”, vilket betyder att något är helt säkert och oundvikligt. Numera klagar många på postgången men förr var posten i Sverige extremt pålitlig, och det var inte ovanligt med leveranser två gånger om dagen. På liknande vis tycker nog inte alla att uttrycket “som på räls” är lika självklart heller eftersom det klagas en hel del på SJ nuförtiden.

Ibland blir uttryck lost in translation, som till exempel det luddiga “A och O” för någonting som är viktigt. Uttrycket kommer från Bibeln och refererar till bokstäverna Alfa och Omega som är det grekiska alfabetets första och sista bokstäver. På svenska borde det alltså heta från “A till Ö” men…det gör det inte.

Moderna ordspråk

Självfallet har det tillkommit många nya bevingade ord genom tiderna, inte minst från kultur och litteratur. “Life is like a box of chocolate”, från filmen Forrest Gump är ett exempel. Eller “att skita i det blå skåpet”. Uttrycket kommer från 80-tales filmen Göta Kanal och har förmodligen att göra med att blå skåp förr i tiden ansågs vara extra fina. Alltså gör man bort sig kapitalt. Från ishockeyn har vi fått “lugna puckar” och “raka puckar”.

Klassiska uttryck och ordspråk

Vi avslutar med några vanliga uttryck som har alla möjliga ursprung – kanske något att impa kompisarna med nästa gång ni ses?

• Att spela Allan – att låtsas vara tuff. Från den amerikanska skådespelaren Alan Ladd som alltid spelade hårding i filmer på 1940- och 1950-talet.
• Latmask. På 1700-talet trodde man att det fanns inälvsmaskar som fick folk att bli lata och lättjefulla.
• Ta sig ett järn – ta en shot. Kommer från att shotglas förr i tiden var tillverkade av metall.
• Hugget som stucket. Gammalt fäktningsuttryck som betyder att resultatet blir det samma, att två saker är likvärdiga.
• Slå vantarna i bordet – att göra konkurs. Antingen från ett gammalt bruk att överlämna vantar som ett tecken på överlåtelse, eller den italienska traditionen att slå sönder en pengahandlares bord/bänk om slantarna tog slut. På italienska heter en förstörd bänk: banco/panco rotto vilket på svenska blivit bankrutt.

Fjäder i hatten – ungefär att likställa med en trofé. Gammal jaktterm där jägarna satte en fjäder i hatten när de nedlagt en fågel. En av de mer sexistiska exempel vi fick av google var Att få ligga med Gunilla blev en fjäder i hatten för Olof –  anywho you get it- klart som korvspad!

Psst gillar du språk och ord så har vi fler fact nuggets.