Klassiska vattendelare  

Vi behöver inte lämna Europa för att mötas av nationalrätter som för många är riktiga magvändare på menyerna. Frankrikes kända sniglar och grodlår – eller Skottlands haggis, fylld fårmage. I Storbritannien är njurpaj fortfarande superpoppis. Inälvsmat må inte ha en särskilt aptitlig klang, men vi svenskar smaskar också i oss av detta. Korvskinn gjort av tarmar, pastej med lever, märgben i köttgrytan och så vidare. Även vardagsklassiker som lakrits och koriander är riktiga vattendelare världen över.  

Sällskapsdjur – till sista andetaget 

I Sverige skjuter vi och äter harar, medan kanin inte är särskilt populärt på tallriken. Många andra länder föder upp kanin och marsvin just för att komma åt köttet, flått och grillat marsvin eller orm kan köpas på marknader runt om i världen. Hund och katt är hos oss högst älskade sällskapsdjur som aldrig skulle hamna på en meny – men i Asien äts de fortfarande. Som turist på Island går det också bra att testa turridning med islandshäst för att sedan avrunda med en häststek på restaurang. Vi äter vilt som älg, men helst inte björn eller känguru i Australien. Abstrakta gränser dras: i Sverige äter vi skaldjur som ostron och krabbor – men inte “akvariedjur” som sjöhästar och sjöstjärnor, som man äter i andra länder. Vi äter ål som är en fisk, men inte orm som ser likadan ut. 

Ruttna traditioner

Vår norrländska klassiker surströmming är som bekant en fisk som genom jäsning och syrning ruttnat. Doften är minst sagt speciell, men Sverige är långt ifrån ensamt om att mumsa på ruttet kött. På Island äter man Hákarl – ruttet eller fermenterat hajkött.  

Haj, val och säl har länge varit otänkbart som mat i Sverige, medan de fortfarande är kulturellt viktiga i länder kring Nord- och Sydpolen. En liknande rätt är “Kinesiska tusenåriga ägg” som konserveras i lera, aska eller salt under flera månader, för att sedan lukta surt och ätas råa. 

Ost fyllt med larver 

Insekter, en bra proteinkälla, har länge varit naturligt som mat i andra världsdelar. Ursprungsbefolkningar har fört vidare kunskap om hur insekter hittas och tillagas. Fram till nyligen var det helt otänkbart i Sverige, men svenska forskare har nu hakat på tåget med ätbara insekter – inte minst för att det är en klimatsmart källa till föda. Insekter serveras redan som delikatesser på restauranger i New York och Paris. Italien har till och med en “larv-ost”, som fermenteras med hjälp av insektslarver och sedan äts som den är. Japp, med levande larver kvar. 

Värre än din värsta mardröm 

Kina har en radikal matkultur som många gånger strider mot allt som är djuretiskt okej. Apor, hundar och höns slaktas ibland levande inför kunden, trots att det är förbjudet. I Sydostasien äts “Balot”, ett 16 dagar gammalt ankfoster som kokas i sitt ägg. Men, medan vi svenskar tycker att det låter otänkbart och som taget ur en Alien-film, har vi inga problem med att äta råa hönsägg på pasta carbonara. 

Vad vi gillar är alltså långt ifrån “bara” en smaksak. Det vi växer upp med känns betydligt mer okej att äta – oavsett om det faller oss i smaken eller ej.