Gul, gulare…orange? 

Hönsägg finns som bekant i olika färger naturligt, men inte bara vita och bruna – även blå och gröna! Från början är alla ägg vita, men hos vissa höns tillkommer ett pigment som färgar skalen innan äggen värps. 

Just blå ägg kommer från en genetisk mutation hos en sydamerikansk art, som för flera hundra år sedan drabbades av ett virus. Gröna ägg blir det när man korsar den sorten med en brunvärpande sort.  

Äggulan kan också variera i nyans! Här är det hönans diet som spelar in. Klöver och gräs ger gulast gula, medan föda som är rik på karoten ger en mer orange färg. (Något som för övrigt även gäller för människor, en vän till Bublication åt flera morötter om dagen och fick till slut väldigt orange hud!). 

Att måla påskägg, en given påsktradition, var något som perserna började med redan cirka 600 f.Kr. Att det blivit förknippat med påsk tros bero på den traditionella påskfastan, när man inte fick äta animaliska produkter. Att koka äggen var ett sätt att spara dem till senare – då de ofta målades och gavs bort som presenter. 

Sex miljoner – varje timme 

I snitt äter vi svenskar 247 ägg om året – eller drygt fem i veckan. Det är inte konstigt att över 75 procent av svenskarna tycker att man alltid bör ha ägg hemma! Då ligger vi ändå i lä jämfört med Mexiko, där varje person äter 380 ägg per år. Under påskveckan fördubblas vårt äggsmaskande i Sverige och på självaste påskafton äts sex miljoner (!) ägg i timmen. 

Lyx-påskägg med… knark? 

Fabergé-äggen känner du säkert till: exklusiva, emaljerade ägg med diamanter. Allt började i slutet av 1800-talet när den ryske tsaren ville ge sin fru en speciell påskgåva och vände sig till juveleraren Fabergé. Presenten – ett emaljerat ägg med förgylld gula och en guldhöna inuti – blev en succé, och Fabergé-ägg med små överraskningar blev en tradition inom ryska hovet fram till 1917.  

Fabergé tillverkade även påskägg som såldes till fler än hovet. Ett lyxigt, mer vuxet alternativ till påskägg med godis – särskilt om man fyller det med vuxna “godsaker”. Det sägs att Kate Moss på 90-talet använde ett Fabergé-ägg för att smuggla med droger på sina resor. En nära vän till supermodellernas supermodell menar att hon reste världen över med ägget fullt av ecstasy och kokain. 

Ägg i ägg? 

2017 hittade en norsk familj ett ovanligt stort ägg i hönsgården. När de knäckte ägget hittade de, trumvirvel… Ännu ett ägg! Det här ovanliga fenomenet kan uppstå om ett nytt ägg börjar bildas för tidigt, så att det första inte värps utan drar sig tillbaka och innesluts i det nya ägget.  

Ett vanligare fenomen är att ett ägg har två gulor. Då rör det sig om ett “rookie mistake” – en unghöna som råkat släppa två gulor samtidigt.  

Elefantfågel vs. emu  

2013 såldes världens kanske största ägg på auktion. Det värptes för hundratals år sedan av en elefantfågel, en utrotad strutsliknande fågelart som kunde bli över tre meter hög. Nota för det trettio centimeter höga ägget? 650 000 kronor.  

Bland nu levande fågelarter är det strutsar och emuer som lägger störst ägg, med en vikt på upp till två kilo. Hos hönor avgör åldern storleken – unga värper mindre ägg än  äldre.  

Så funkar äggtestet 

Osäker på om ägget du hittade i kylskåpet är ok att äta? Lägg det i ett glas vatten! Sjunker det till botten är det fräscht, om det flyter har det blivit gammalt. Orsaken till det här är att det porösa äggskalet bildar luftfickor medan det åldras. 

Historiska ägg 

Ägg symboliserar liv och fertilitet i många kulturer och har alltid varit populär föda för såväl människor som djur. I antikens Kina gillade man duvägg, medan romarna åt påfågelägg. 

Kaviar brukade vara fattigmansmat och serverades gratis som snacks i amerikanska salooner, innan den ökade i popularitet och pris och började förknippas med dekadent överklass. Det äldsta ägg-fossilet som hittats är ett 190 miljoner år gammalt dinosaurieägg. 

Hönan eller ägget? 

Ingen äggspecial utan den existentiella fråga som förbryllat i alla tider: vad kom först, hönan eller ägget? På medeltiden ansåg Thomas av Aquino att svaret stod i Bibeln –  kycklingen kom först. Evolutionsteoretikern Charles Darwin var dock team ägget. 

I modern forskning menar bland andra genetikern John Brookfield att ägget kom först: någon gång värpte en “proto-höna” från fasansläktet det ägg som innehöll den första regelrätta hönan.  

Andra tänker istället att proto-hönan lade ett proto-hönsägg, och att det första hönsägget var det ägg som den första hönan lade. Forskare har också upptäckt ett särskilt protein som krävs för att sätta igång bildandet av hönsägg – ett protein som bara finns inuti höns. Alltså: hönan först!  

Med andra ord fortsätter den uråldriga debatten…