Pi 101

Dividerar du omkretsen på en cirkel med dess diameter får du, oavsett hur stor cirkeln är, alltid samma siffra. Den siffran brukar avrundas till 3,14 – men egentligen har talet fler decimaler än så. Oändligt många fler! Och eftersom pi är oändligt, kommer vi aldrig kunna veta varenda siffra. Det bästa vi kan hoppas på är att räkna ut så många som möjligt, ett arbete som pågått genom århundraden och fortsätter än i dag.

Jakten på pi

Människan har känt till pi sedan antiken men först på 1600-talet fick talet sitt namn, efter den grekiska bokstaven π som inleder ordet perimetros (omkrets). 

Under antiken uppskattade man pi genom mätningar med rep. Rätt långt ifrån dagens superdatorer, men man kom ändå nära det faktiska värdet – i Babylon uppskattades pi till 3,125 och i Egypten till 3,16.

Greken Arkimedes arbetade senare fram en algoritm för att räkna ut pi, genom att rita månghörniga geometriska figurer i och runt en cirkel. På det viset kom han närmare rätt värde. På 1500-talet lyckades tysk-österrikaren Ludolph van Ceulen räkna ut trettiofem decimaler, som kom att kallas “det Ludolphska talet” och ristades in på hans gravsten efter hans död.

En stackare som blivit del av pi-historien av helt fel anledning är William Shanks. I slutet av 1800-talet jobbade han i flera år med att ta fram fler decimaler, och hade till slut en serie på över sjuhundra siffror. Det visade sig dock att han gjort en felräkning någonstans på vägen, så de sista 180 siffrorna var fel. Störigt är bara förnamnet…

Nytt rekord 2022

När datorerna introducerades under 1900-talet gick det undan. 1964 kom CDC 6600, den första datorn att få benämningen “superdator”. Med den fick man fram en halv miljon pi-decimaler!

2019 beräknades över trettio (31,4, lämpligt nog) biljoner decimaler. Två år senare hade en grupp schweiziska forskare dubblat siffran. År 2022 slogs rekordet på nytt: efter en 157 dagar och 23 timmar lång uträkning är man nu uppe i hundra biljoner kända pi-decimaler. Den hundra-biljonte siffran? En enkel nolla.

Minnesmästare

Hundra biljoner decimaler kan väl ingen memorera, men 70 030 (!) är inte så pjåkigt. Med den bedriften har indiern Suresh Kumar Sharma världsrekordet, sedan oktober 2015. Sjutton timmar tog det att rabbla upp siffrorna som fick honom att knipa förstaplatsen från landsmannen Rajveer Meena, som sju månader tidigare slagit rekord med 70 000 decimaler.

Knepet: Spaghetti i hallen

På nionde plats och bäst i Europa är svensken Jonas von Essen, med 24 063 decimaler.

Han har också vunnit minnes-VM, kommit tvåa i Talang och skrivit två böcker om minnestekniker. Det var just en sådan bok som fick Jonas att öva upp sitt superminne – något han menar att alla kan göra med rätt teknik. 

Nu kanske du inte är jättemotiverad att lära dig just pi-decimaler, men teknikerna funkar också om du vill lära dig språk, slippa krångla med inköpslistor och komma ihåg namn på bekanta. Jonas främsta knep är att skapa mentala bilder som du associerar med det du ska minnas. Ju knasigare bild, desto lättare blir den att komma ihåg! Bilderna kan användas i kombination med ett “minnespalats” som du vandrar igenom i dina tankar. Ett bekant ställe, som ditt hem, funkar bäst.

Ska du memorera en inköpslista tänker du dig kanske spaghetti hängandes från hallkroken, badkaret fyllt med juice och två kotletter vid fotändan av sängen.

Ska du memorera lika mycket som Jonas von Essen är hemmet dock för litet. Han går istället sin mentala promenad genom hela sin hemstad.

Hur används Pi?

Så, vad har man egentligen pi till? Dels används det för att beräkna cirklar och sfärer inom exempelvis astronomi och fysik. Pi används också för beräkningar inom bygg och arkitektur. Pyramiderna i Giza ska till exempel ha baserats på värdet av pi.

Men, fascinationen kring pi handlar främst om ren nyfikenhet. Ett oändligt nummer. Det har något magiskt över sig. En utmaning för minnesmästare att briljera med, och för dåtidens driftiga matematiker och vår tids superdatorer att avslöja mer och mer av. På ett sätt kan vår ökade förståelse av pi ses som ett mått på vetenskapens och människans utveckling.