Hur lyckas man? 

Hur du formulerar dina nyårslöften har stor betydelse för hur sannolikt det är att du håller dem. Att tänka i termer om att göra, istället för att bli eller vara, funkar bättre. Alltså: hellre “börja jogga” än “få en vältränad kropp”.  

Det är också troligare att du håller ett löfte om du introducerar bra vanor – snarare än att fokusera på att sluta med dåliga. “Äta mer grönsaker” är alltså bättre än “sluta äta godis”. Ännu bättre är konkreta mål: “Äta två sorters grönsaker till varje lagad måltid”.  

Var realistisk och utgå från dina förutsättningar! Röker du på grund av stress är det bättre att först försöka ta tag i stressen, innan du ger dig på att försöka sluta röka. 

Många nyårslöften uppstår spontant den 31 december, men vill du hålla löftet så är planering a och o. Hjälp ditt framtida jag! Vill du börja träna räcker det inte att panikköpa ett gymkort. Lägg lite tid på att kolla upp motionsformer just du tycker verkar kul, köp snygga träningskläder och kanske smygstarta med hemmaträning i mellandagarna så du känner dig mindre bortkommen på gymmet i januari. 

Ett annat bra sätt för att lyckas hålla dina nyårslöften är formulera mindre delmål som du sprider ut över året. Det gör det stora målet, exempelvis våga byta jobb, mer hanterbart. Du kan fira flera framgångar på vägen dit, vilket sporrar dig ännu mer. Du kan också lägga in ett startdatum för en ny vana: det hjälper dig att planera och förbereda dig mentalt. 

Men, kanske viktigast av allt, har det inte gått så bra som du tänkt dig – res dig upp och kom igen. Räkna med misslyckanden och bakslag, var snäll mot dig själv och ge inte upp! 

Varför ger vi nyårslöften egentligen? 

Det givna svaret är att nyår innebär en tydlig övergång till något nytt som vi kan ta avstamp från. Fenomenet kallas “fresh start effect”, som också speglas i att vi ofta planerar sluta med diverse ovanor på måndagar.  

Det finns också en social aspekt. Att veta att många andra avlägger ett löfte samtidigt är en kraftfull känsla; du är en del av något. Dessutom gör det att du kan diskutera löften med andra, stötta varandra och samtidigt få lite motiverande social press. (Det gäller dock att snacka med måtta: i värsta fall kan hjärnan få en så pass tillfredsställande kick att den inte längre känner sig motiverad att försöka uppfylla målet. Varför göra den ansträngningen när redan fått så mycket pepp och social bekräftelse kopplat till ditt mål?).  

Kombinationen av “fresh start”-effekten, symbolik och gemenskap gör att vi kan anta att varianter av nyårslöften förekommit på många olika håll i världen genom tiderna. Men nyårslöftet som vi känner det idag uppstod på 1800-talet i USA. I början av 1900-talet blev fenomenet omtalat i Sverige, för att sedan slå igenom stort. 

Vad brukar vi lova? 

Ungefär en av fem svenskar har nyårslöften. Enligt en studie ledd av psykologiprofessor Per Carlberg samt forskare från Linköpings universitet handlar de flesta – runt en tredjedel – om att förbättra hälsan. Andelen blir ännu större om man räknar in förändrade tobaks- och alkoholvanor, sömn och psykiskt välmående. Ungefär 20 procent lovar att gå ner i vikt och 13 procent handlar om olika former av förändrade matvanor. Strax under en tiondel avger löften som rör självutveckling. 

Bilden att nyårslöften ofta tvärt bryts i februari stämmer inte riktigt. Det är betydligt vanligare att man alltmer faller ifrån under årets lopp. Men, vi är faktiskt rätt bra på att hålla våra löften, tvärtemot vad många tror. I studien vi nämnt höll runt hälften av deltagarna fortfarande sitt löfte ett år senare.